|
Ljustorps Hembygdsförening |
|
Rolands
sång
|
I Tuna på berget, ja
där bodde Kjell, en blyg liten pojke och ganska så snäll, men när han vart större jag tvärsäkert minns han var en "sjutusan" på att jaga kvinns. Tra-la-la... |
Längst
uppe i Prästsvedjan fanns Marianne. En flicka så vacker, "det fanns ingen ann'". Hon packa' sin ränsel och åkte till slut till den stora kärleken långt söderut. Tra-la-la... |
Hos
Ögrens i Skäljom en flicka det fanns som gillade killar och älskade dans. Ja, henne så lägger vi vantarna på. Men hon var ju upptagen av Gunnar H. Tra-la-la... |
Ja
tänk Inga-Lisa, visst, hon är ju me' hon är mitt ibland oss, ja tacka för de'. I skolan så sjöng hon med en röst så klar, hon sjöng "Fjorton år tror jag visst att jag var" Tra-la-la... |
Tänk
vissa fick sova till 8 vad da', 200 meter till skolan! Va' bra! Ingen som tänkte på oss Hamrebor, hur vi fick traska i dyngsura skor. Tra-la-la... |
Skollärar Tolf Nordström,
ni minns vad han sa. Tänk, Maj-Britt i skolan hon är jättebra. Hon läser och räknar, det går ju så fort. Av henne så blir det nog säkert nåt stort. Tra-la-la... |
Längst
upp i Backan, du kan tänka dig, där bodde Rolf Bårman och där bodde Stig. På vintern då åkte dom två på en spark. Rolf satt frampå för han var ej så stark. Tra-la-la... |
Min
vän Anna-Greta, kan du tänka dej att du har vart ute och åkt spark med mej! Som vanligt så kopplade jag på min charm och runt om din midja jag lade min arm. Tra-la-la... |
Jag
tror Ing-Mari bodde längst ner vid ån, och Gustav han bodde ej långt därifrån, men längst ändå hade nog Elsa E. Skolbilen den hämtade dom alla tre. Tra-la-la... |
Ifrån
Höglandsbodarna kom Vivianne. Där fanns Inger Åhlund och så Marianne. En minnesbild från 7:an jag ännu ser, men sen har jag inte sett till dom nåt mer. Tra-la-la... |
Gullvi
hon får vi ju ej glömma bort. Hon stanna i Ljustorp en tid, ack så kort! Ja, det var ju bruden som alltid var glad. Nu bor hon vid gränsen till vår huvudstad. Tra-la-la... |
En
bit ifrån skolan ju prästgården låg, Sture och Örjan vi ofta där såg. Där var dom och lekte som barn ofta gör. Sture han lekte ju mest konduktör. Tra-la-la... |
Tänk, Sivert och Roland
var alltid så snäll. Av någon anledning så fick dom ej smäll. Ahlfort han slog ju, åh, tänk vad det small men vi överlevde ju i alla fall. Tra-la-la... |
Där
uppe på Vargmyra Hjördis nu bor. Förr fanns där grisar och tre-fyra kor. Hjördis hon är ju så gullig och snäll, som gillar klassträffar med Örjan L. Tra-la-la... |
Lars-Axel
vart bonde i Öppoms by. Har gamla traktorer, men just ingen ny. Ofta han säger: Kom hit och se på min Volvo-traktor av typ tjugotvå. Tra-la-la... |
Sötast
av alla var Gunsan ändå. Roland var säker: det blir nog vi två. Han koppla på charmen, men som ni ser så vet ni ju alla: det blev inget mer. Tra-la-la... |
Sist
till er alla jag säger som så: Tänk att vi blivit så gamla och grå! Nu strax slutar sången, men om ni har råd så kostar ni på mig en riktig applåd! Tra-la-la... |
|
Copyright © 2008 Roland Sundberg
Uppdaterad 20080901 |