Första sidan  
   

Kören sjunger
i Slottskyrkan

Ljustorps Hembygdsförening

Vägen fram till att få sjunga i Slottskyrkan var lång. Det hann gå drygt ett år innan den idén gick att genomföra. Det var i början på 2009, som vår kantor Agneta Granlöf fick en förfrågan, av hovpredikant Birgit Huss i Selånger, om kören kunde medverka vid en gudstjänst i Slottskyrkan. Det var en idé som alla tände på. Hjulen kom snabbt igång för att finansiera resan. Program och repetitioner kom långt senare. Genom musikkonserter, lotterier, kollekter, kaffekollekter och fikaslantar vid körövningarna samlades pengar in. Det stora förberedelseäventyret var ändå helkvällen med show, mat och dans ”Jubel i bushen” på Bygdegården som blev en stor framgång för alla inblandade och som gav ett stort klirr i reskassan.

Fredag morgon den 24 september bar det då äntligen av mot Stockholm. Tillsammans med Ljustorps kyrko- och hembygdskör skulle även Hässjö och Tynderö kyrkokör medverka i gudstjänsten. Ljustorpskören med supportrar åkte med Owéns buss från Sörbygden, medan Hässjö och Tynderökören åkte individuellt.
Ulla-Britt Ulander hade upphandlat och organiserat resan. Väl på bussen kom hon med ytterligare information om programmet i Stockholm och delade ut teaterbiljetter inför kvällens besök på Oscarsteatern. Madde Thunfors och hennes syster Therese Andersson hade förberett ett trevligt melodikryss som engagerade den musikintresserade kören under bussfärden. Mycket av musiken var svårgissad för många av de äldre deltagarna.

Färden till Scandic Sergel Plaza gick utan några problem, även om det var långa köer vid infarten till Stockholm. Det kändes väldigt bra att komma till ett hotell mitt i city med bekvämt gångavstånd till shopping och andra aktiviteter. Hotellet var välbekant för en hel del. Några hade besökt det under den tid riksdagsledamöterna höll till där under tiden som riksdagshuset byggdes om. Hotellet är trevligt inrett med många medaljonger och skulpturer av Sergel.

På kvällen gick sällskapet i små grupper och åt middag innan det var återsamling i hotellobbyn för gemensam promenad till Oscarsteatern. Där såg vi musikalen Sugar – I hetaste laget. Det var en bländande, fartig och rolig föreställning som var en värdig inledning på helgen i Stockholm. Huvudrollerna spelades av Hanna Lindblad, Jonas Malmsjö, Henrik Dorsin och Susanne Reuter. Alla var helt fantastiska i sina roller.Visserligen kände en del av oss igen historien sedan den spelades i Skönsberg för några år sedan, men annan scenografi och andra artister gjorde det till en fräsch upplevelse ändå.
Lördagen var fri för egna upplevelser. Många besökte barn, vänner och släkt, andra tog sig ut i köpenskapens tempel och några besökte utställningar som den aktuella Terrakottaarmén på Östasiatiska museet. Slottskyrkan bjöd på en gratis rundtur på slottet, vilket de flesta hörsammade. Visningen blev extra minnesvärd då guiden berättade personliga minnen från bl a prinsessbröllopet. Framåt kvällen var det en gemensam middag på hotellet för alla tre körerna som skulle sjunga och deras sällskap. Det blev ett gäng bestående av 72 personer varav 52 var med Ljustorpsförtecken.

Inför uppbrottet efter middagen kände sig de två kantorerna , Cecilia Nilsson och Agneta Granlöf, manade att komma med sina sista råd inför söndagens sång: Inte för sent, inte för blött och prata upp rösten på morgonen.
På söndag morgon var alla uppe i tid och beredda att lasta bussen, även de som inte skulle upp till slottet och öva.
Efter några minuters färd på de söndagstomma gatorna nådde vi fram till slottet.. Bussen släppte av oss på Slottsbacken till vänster om slottet på bilden. Slottskyrkan ligger inbyggd i slottet på vänstra sidan.

Kören fick gå in i slottet från Yttre borggården till Västra Valvet. Alla inklusive bebisen Erik Bergfors fick en egen namnbricka att bära i slottet. Sedan var det dags att hänga av sig ytterkläder i den korridor och de lokaler som var personalutrymme för slottets personal. Det var bråttom att komma iväg till Slottskyrkan för att få så mycket tid till repetition som möjligt. Från personalkorridoren kommer man ut i det stora valv som ligger mellan Slottskyrkan och Rikssalen.
Slottskyrkan är dels avsedd för slottsförsamlingen dels för statsceremonier. Hovförsamlingen utgörs av kungafamiljen, de som arbetar eller har arbetat i hovorganisationen samt deras familjemedlemmar. Hovförsamlingen är ett icketerritoriellt pastorat inom den svenska kyrkan. Kyrkan är stor och stilen är pampig, men man har inte haft råd att använda mer ädla material i inredningen som ex de stora pelarna. Kyrkan invigdes 1754 och är Sveriges bäst bevarade och mest praktfulla 1700-tals kyrka. Det var Tessin som ritade kyrkan men bygget slutfördes av en svensk arkitekt som hette Carl Hårleman.
Framme vid koret var det väldigt gott om plats, vilket hovorganisten Mary Ljungquist Hén förklarade med att det måste finnas plats för statscermonier. Mary hälsade kören välkommen varvid tonen och tilltalet var mjukt och vänligt utan några spår av distans eller överlägsenhet.
Det tog några minuter att sätta samman lådorna som skulle skapa en enkel gradäng innan kören kunde börja sin uppsjungning i den pampiga miljön. Lådorna hade senast använts vid det stora grupp-porträttet vid kronprinsessbröllopet i juni. Längst upp, ovanför altaret, kan man läsa PRO MUNDI VITA vilket för oss fåkunniga kan översättas med ”för världens liv” vilket syftar på altaruppsatsen och dess framställning av Jesus i Getsemane med smärtkalken.
Så kan då repetitionerna börja. Agneta och Cecilia turades om att dirigera och ackompanjera.
Medan kantorerna kämpade med att få kören att klinga väl, så fortgick övriga förberedelser inför högmässan. Hovpredikant Birgit Huss samrådde med hovorganist Mary Ljungquist Hén. Mary berättade att efterklangen i kyrkan var extrem med 3 st tydlga ekon, vilket i praktiken gjorde det omöjligt att från orgeln längst bak i kyrkan acompanjera exempelvis prästens sång.
Efter uppsjungningen blev det paus med kaffe och bullar i slottspersonalens lunchrum.
Styrkta av kaffe och damerna förskönade med kåpor fick alla ställa upp sig i personalkorridoren för att tåga upp till kyrkan igen. Nu börjar allvaret!
Körens framträdande gick bra och man fick stor uppskattning av bl a Slottskyrkoförsamlingens kyrkorådsordförande som höll ett litet tal i direkt anslutning till högmässan och tog även upp en applåd. Körmedlemmarna fick också en liten informationsskrift om Slottskyrkan. I den musik som kören framförde var många av styckena från Härnösandstonsättaren Hans Nyberg. Man framförde följande sånger:

Introitus :Alla dina ord
Förbönsomkväde
Livets Gud
Kärlekens tid
Min Gud är min herde
Offertoriepsalm
Postludium: Gloria

Efter gudstjänsten, när besökarna tågat ut, talade pastorn i hovförsamlingen, Erland Roos, till de besökande körerna. Roos berättade med stor inlevelse om sitt första möte med slottsförsamlingen. Hans förvåning var stor när hans första kyrkkaffe bestod av sill och nubbe! Roos var en skicklig entertainer som verkligen trollband sin publik.

Innan kören skingrades var det dags för fotografering, se bild med namn på deltgarna.

Efter högmässan var det omklädning och återlämnande av ID-brickan. Ut igen till en söndag på Stortorget i Gamla stan och förtrollningen bryts. Många satt ute vid trottoarserveringar fast det inte var så varmt. Var och en i kören fick leta upp ett matställe i egen smak för att njuta av att föreställningen var genomförd och att ett års möda och ansträngningar så framgångsrikt belönades.

Inför resan hem var det återsamling av Ljustorparna på Slottsbacken. Ovan en bild av kören och alla supportrar för att visa att vi verkligen var där.

Resan hem avbröts bara av ett stopp i Tönnebro och lite mat innan vi gav oss iväg genom de gamla skogsområdena Ödmården som fram till 1300-talet utgjorde gräns för Svearnas makt norrut. Strax var vi tillbaka till resans utgångspunkt: Församlingshemmet i Ljustorp. Se det var en resa att minnas!

Resan har presenterats som ett bildspel med en del ljudinspelningar vid en församlingskväll. De flesta av bilderna kan ses här utan text och kommentarer.

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2010 Olof Ulander

Uppdaterad 20111123