Första sidan  

Historia i kyrktornet

Ljustorps Hembygdsförening

När kyrktornet renoverades 2009 gjorde undertecknad ett reportage och besökte kyrktornet i Ljustorp. Stora mängder gamla tryckta papper fanns då tillfälligt utlagda på golvet. I Gunnar Berglunds forskning har det, de sista åren, kommit fram att det saknas många protokoll från Ljustorps sockenstämmor. Med förhoppning att det skulle finnas handskrivna sockenprotokoll begärdes 2013 lov att granska det material som fanns i kyrktornet.

Gunnar Berglund och undertecknad lade ut allt material i tidsordning på golvet i kyrktornets första våning. På bilden håller Olof Ulander en bunt papper från ett enskilt år. Det var tre kartonger som på bilden att gå igenom. Det var dokument från 1707 fram till mitten av 1800-talet. Kyrkvaktmästaren Mats-Ingvar Perälä berättade att man rensat ut dokument som var 100 år eller yngre. Dokumenten är för det mesta från Stockholm och är de direktiv som staten använde för att styra riket. Där finns de olika statliga instutionernas regelverk, ex instruktioner för lantmäteriet och detaljerade informationer om tullsatser för alla möjliga varuslag.

En del dokument är utgivna av landshövdingen i Västernorrland. Exempel på det är löner för tjänsthjon i länets olika landskap och städer. En dräng i staden kunde tjäna tre gånger mer än en dräng på Medelpads landsbygd. En oväntad upplysning är att en dräng i Medelpad förutom 2 par skor per år även fick 3 par näverskor! En anteckning i kungörelsen visar att stadgan lästes upp i kyrkan två gånger 1743, en gång i juli och en gång i augusti. Skillnader i lön mellan män och kvinnor är idag ett uppmärksammat område där skillnaden för samma arbete kan upppgå till 20%. I stadgan är skillnaden i kontant ersättning 100% men det fanns också en tydlig uppdelning i mans- och kvinnogöra. Ungdomslönerna var också tydligt angivna, det var helt enkelt 50% av vuxenlön. En annan lite mer skrämmande uppgift var lönen för en dagsverkskarl, om kost inte ingick fördubblades lönen. Omvänt kanske man kan säga att lönen för ett dagsverke räckte till mat för en dag.
Ett annat intressant dokument var det som kallas markegångstaxa. Skatt betalades oftast i natura men bestämdes i pengar. Markegångstaxan är den officiella omräkningen av värdet på en mängd varor som användes som naturabetalning för skatt. Prisskillnaden på olika varor är helt olika dagens förhållanden. Många varor produceras idag med synnerligen rationella metoder, vilket återspeglas av ett lågt pris i förhållande till andra mer manuellt producerade varor. Dessa skillnader i förhållanden gör det intressant att fundera över priset på olika varor i markegångstaxan.

När allt var genomgånget hade vi gjort några intressanta fynd, men tyvärr hittade vi inte vad vi sökte, sockenprotokoll. De saknas förtfarande. Landsarkivet i Härnösand har förklarat sig intresserade av materialet, så de tre lådorna skall transporteras dit för en förhoppningsvis bättre långtidsförvaring för framtida forskare.

6Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2013 Olof Ulander

Uppdaterad 20130610