Ett år med solceller och elbil
Vilken grej att själv kunna producera energin som behövs för de egna transporterna! Att som boende på landet med långa pendlingsavstånd till arbetsplatsen och centra plötsligt få ett transportmedel som är miljövänligt och framtidssäkert är för många en dröm, som jag beslöt mig för att prova.
Det första steget var att skaffa en solcellsanläggning. JN Solar fick jobbet att bygga en anläggning på 62 m2 med en toppeffekt på 9,5 kW för 202 407 kr. Anläggningen togs i drift 20140703 helt utan problem. Efter ett första snabbt avslag efter driftsättning kunde länsstyrelsen 20151123 besluta om att utbetala ett bidrag på 70 842 kr. Att få allt att fungera med Energimyndigheten och köparen av elproduktionen var en resa som jag bara vill glömma. Det berodde bl a på att riksdagen höll på att ändra regelverket, vilket gjorde att min leverantör av el inte ville ta i frågan under lång tid.
Våren 2015 gick Nissan och Öhmans bil i Sundsvall ut med ett privatleasingerbjudande på elbilen Nissan Leaf, som var mycket attraktivt och vi slog till. Vårt krav var att kunna köra från hemmet i Ljustorp till Sundsvall och åter utan laddning. Kravet var således en körsträcka på ca 8 mil. På sommaren klarar Leafen knappt 16 mil och på vintern 11-12 mil.
Nu har vi haft solcellsanläggning och elbil i drygt ett år och hur har det gått? Det har gått utmärkt. För det första har det inte varit några problem, för det andra har vi med få undantag kunnat ha fri parkering med gratis laddning i Sundsvall som oväntad bonus.
Den period som jag redovisar här omfattar 20150725 till 20160724.
Solcellernas produktion varierar kraftigt med vädret. En mycket bra dag kan ge drygt 70 kWh med en topp på 4-5 timmar med knappt 8 kW och ca 1 tim totalt avbrott mitt i natten under den ljusaste sommaren. Om man har sin elbil för att pendla varje dag och vill ladda sin elbil med egen el passar det mönstret inte så bra. En närliggande tanke är då att ladda ett batteri under dagtid för att ladda bilens batterier under natten. Hur behovet av elenergi varierar relativt produktionen kan man se på fig 1. Behovet överskrider produktionen nästan hela året men som fig 2 visar lyckas vi ändå inte använda hela produktionen. Merparten av produktionen har fått säljas. För att jämna ut variationerna över dagen skulle ett batteri överslagsmässigt öka andelen av produktionen som det gick att använda själv. Ett batteri på ca 15kWh skulle göra att ca 3 300 KWh mer kunde användas och reducera försäljningen från 4 900 till 1 600 kWh. Batterierna är dock för närvarande minst dubbelt så dyra som nyttan.
Den totala elkonsumtionen för det undersökta året blev 24 200 kWh som bestod av 20 300 kWh som köptes in och 3 900kWh egen produktion. Dessutom såldes 4 900kWh av de totalt 8 800 kWh som producerades. I Fig 4 visas hur den anskaffade elen användes.
 |
 |
Det är intressant att notera att elenergin för att driva bilen bara är 10% av totalförbrukningen. Vi körde 1 452 mil och enligt bilens mätare var förbrukningen 1,58 kWh/mil som justerats upp ca 10% pga av osäkerheter i mätningen. Uppvärmningen är netto 28 kWh/kvm/år och varmvattenförbrukningen är 3,6 kWh/dag.
Solcellsanläggningen är en ordentlig investering som gör det intressant att räkna på ekonomin och inte bara se till miljönyttan.
Anläggningens nettokostnad blev efter den statliga subventioneringen 131 565 kr. En avskrivningstid på 25 år anses rimlig. En ränta på 3 % ger en årlig annuitetskostnad på 7 488 kr. Effektiviteten i anläggningen minskar med tiden men i detta överslagsexempel bortses från detta.
Under perioden har el köpts för 20 300 kWh á 0,99 kr/kWh inklusive den rörliga nätavgiften men exklusive den fasta nätavgiften.
Värdet av att ha använt egenproducerad el beräknas till 3 900 kWh à 0,99 kr/kWh lika med 3 861 kr.
Egenproducerad el har sålts omfattande 4 900 kWh á 0,5 kr/kWh lika med 2 450 kr. Se not 1.
Efter redovisning i den årliga inkomstdeklarationen erhölls en inkomstberoende statlig subvention för förnybar el. Vid exempelvis en marginalskatt på 50 % blir skattereduktionen 4900*0,5 = 2450 kr. Resultatet visar att intäkterna för försåld el blir 1,00 kr att jämföra med inköpt el för priset 0,99 kr. I dessa uppgifter ingår alla skatter och certifikat. Om dessa politiskt fastställda villkor skulle bestå finns ingen anledning att hålla på med lokal lagring av el i batterier eller på annat sätt.
Solcellsaffären ser då ut som följande; kostnader 7 488 kr och intäkter på 8 761 kr, dvs en positiv affär inte bara miljömässigt utan även ekonomiskt så länge den statliga subventionen består.
Med den beskrivna ekonomiska situationen för solcellsaffären blir det inga uppenbara ekonomiska synergieffekter av att också ha en elbil utan elbilen blir en affär i sig. Vi privatleasar vår Nissan Leaf förmånligt för 24 kr milen inkl service, vilket är jämförbart med motsvarande fossilbil. Återstår bränslekostnaden och jag jämför med vår Volvo V50 diesel som har en verklig genomsnittlig förbrukning på 0,53l/mil. Elbilen kör vi 1 500 mil om året med som alternativ till Volvon. Besparingen i energikostnad blir 1 500*(12,80*0,53 – 1,6*0,99) = 7 698kr per år. Besparingen finns där när man kan ladda hemma, priset vid laddstolpe kan bli hissnande 7,5 kr/kwh (Sundsvall november 2016).
Räkneövningen visar att elbilen drar en mindre del av vårt energibehov och en tredjedel av den egna produktionen. Dvs vi har kraftigt minskat eller reducerat våra transporters miljöbelastning. Med ett ganska modest batteri skulle vi kunna öka den egna användningen av el med ca 85 %. Vad man kan göra ekonomiskt försvarbart står och faller med de statliga subventionerna.
Not 1. För 2016 års försäljning skall moms betalas. Branschen tror på att den regeln försvinner med ett planerat riksdagsbeslut i början på december 2016. Dvs från och med 2017 betalas ingen moms för försäljning av överskottsel mindre än 30 000 kr.
