Asang

Första sidan
	Byar i Ljustorp

Ljustorps Hembygdsförening

Åsäng

By namn
1552 skrevs namnet Åssenge. Troligen är det ån och ängarna kring den, som återfinns i namnet och namnet har nog tillkommit under senare tid. Efter Ådalsån i norra Ljustorp finns ett närbesläktat ortsnamn Åsingsbron. Inge eller "inje" var ängar, som låg i jordbrukets utkanter.
Har pesten härjat sent i Åsäng?
Denna by avviker på flera sätt från övriga byar i Ljustorp - samma gäller även Skäljom. Inte förrän 1663 kommer den förste bonden till byn i modern tid. 6 mål åker omfattade hans hemmen, som låg närmast gränsen till Slätt by. Resten och huvuddelen av byn var som tidigare utjord till Frötunabönderna. Utjordar bodde man inte på, där bärgades endast skörden. Men varför avvek denna by från mönstret för de flesta övriga byarna i Ljustorp? Kan det vara så att byn drabbades hårt och sent av pesten eller Digerdöden. Under mitten av 1300-talet och följande århundrade drabbades Europa och även Sverige hårt av Digerdöden. Säkert drabbades även Ljustorp och pesten kan vara en orsak till den låga befolkningen vid skattskrivningarna på 1500 talet. Man kan spekulera i om det varit några sena pestutbrott i Åsäng som under en tid avskräcktes folket från att åter bosätta sig där? Några skillnader i jordmånen eller odlingsmarker i Stavre och Slätt samt Åsäng finns inte och den omständigheten kan inte ha påverkat folk att bosätta sig där.
Laga skifte 1855
Nu fanns 3 bönder i byn men fortfarande är det några bönder i Frötuna som ägde den större delen av byn. Men nu får vi reda på att de hade sina fäbodvallar där. Av lantmäterihandlingarna kan man ana, att fäbodverksamheten i Åsäng var i avtagande. Fäbodmarken styckades nu upp i nya torpställen och efterfrågan var stor. Kring sekelskiftet 1900 fanns över 20 småbruk i Åsäng.
Handel och hantverk samt nöjen.
Under flera decennier har det funnits affärer, kafeér, taxi, nöjes- och filmlokal, slakteri, smide, bageri och sömmerska, cementgjuteri, snickeri och sågar. Byn har under långa tider svarat för flera servicenäringar, som stora delar av Ljustorp behövde och utnyttjade. Många ljustorpsbor minns med förtjusning besöken på Bergströms cafe´, där bygdens ungdomar träffades. Många sydde sina konfirmationskostymer hos Hilda Bergström på Missionshuset. Smeden "Holm-Danke" - Daniel Holmberg, var med och reparerade sågar och annat. På Åsängslokalen var det många som såg sina första filmer eller dansade till musiken efter lokala musikanter. Ett och annat slagsmål bjöds det också på. Under vintrarna åkte stora gäng av ungdomar spark från Tunbodarna och byarna kring kyrkan till Åsäng för att roa sig. Blev det för kallt åkte man med Leonard, som hade taxi.
Innan skolan byggdes…..
Hulda Näslund född Edlund år 1887 på Vargmyran sände ett brev till Ljustorp i anledning av att den nya skolan i Mellberg invigdes 1958. Hon berättar att 1897 gick hon i en skola, som var inhyrd i en gård i Åsäng, som nu tillhör Ingegerd Hägglund. Man höll skolan i köket med en stor bakugn och breda golvtiljor - ganska grått och tråkigt. Lärarinnan hette Augusta Västberg från Härnösand. Året därpå höll man skola i Åsängs Missionshus med Brita Edström från Edsåker som lärare. 1899 var nya skolan färdig. Det kändes skönt att gå i en riktig skola med en utbildad lärare. Hon berättar vidare att man hade skola i en liten by som hette Fären, hos torpare Ljusberg. Skolan hölls i deras kök och svarta tavlan hängde på dörren, som gick ut i förstugekammaren. Mina äldre bröder gick där ett år.
Järnåldersgravar
4 gravar från järnåldern finns strax väster om skolan. Ofta bodde järnåldersmänniskorna i närheten av sina förfäders gravar.

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Uppdaterad 20060526