Första sidan    
  Byar i Ljustorp  
     

Ljustorps Hembygdsförening

 

Björkom
By namn
1409 skrevs bynamnet som Biaerkönne och 1545 som Biörkom. Forskarna tror att förleden av namnet är björk och att det avser en björkäng med rikligt gräsbete. 1535 fanns en bonde i byn, som hette Jon Sönnessom (20 mål) - ägde halva byn. Jon är 1543 kvar som bonde tillsammans med Erik Andersson (15 mål).
Älvsborgs lösen 1571
De båda bönderna taxerades enligt följande: Jon Persson 2½ lod silver, 10 mark i pengar, 1½ lispund koppar, 6 kor, 3 får, 1 svin, 1 sto, som tillsammans värderades till 100 mark 10 öre. Lasse Ersson hade 5 mark koppar, 6 kor, 1 får, 1 sto som sammantaget värderades till 68 mark 1 öre.
Älvsborgs lösen 1613
Erik Jonsson med 32 mål betalade extraskatten och kostade dessutom på sig en piga. Gulle Olsson (14 mål) var blind - flyttade 1614 till ett hemman i Lövberg efter sin fader. Jordbruket i Björkom lämnades öde. Erik Olsson (25½ mål) noteras i skattlängden som utfattig och förlamad. 1618 fick han ekonomisk hjälp med skatten av Nils i Järvik på Alnö.
1760 fastställdes gränsen mot Indal.
Två intressanta iakttagelser kan noteras. Efter Ålbäcken från Råggie sjön - Röje sjön - på gränsen mot Lövberg har lantmätaren markerat en gammal sågkvarn med ett ålhus strax uppströms sågen. Gränsstenen intill kallades för Sågbacksten. Vid fortsatta efterforskningar kan noteras att sågen fanns där 1717 enligt ett syn och delningsbrev, som 2 jordmätare från Selånger gjort. Sågen är en av de båda äldsta vattendrivna sågarna i Ljustorp. Se hembygdsföreningens häfte om sågar i Ljustorp. Efter Röjesjön finns en gammal odlingsmark inritad, som kallades godset. Denna beteckning användes på odlingar som övergivits.
Skogsmarken skiftades 1790
4 bönder delade nu på byns mark. Ett båtsmanstorp avstyckades efter bygränsen mot Prästbordet där inägorna och skogen möts. En gammal upparbetad plats för kolning hamnade nu på ett enskilt ägt skifte. Den som brukat platsen fick fortsätta som tidigare. Ännu i dag finns den kvar - många kolningar på samma plats har skapat en 1 meter hög bädd av kolrester och stybb. Nu har räven övertagit den och använder den som lya.
Moria
Detta obegripliga namn har förvånat många ortsbor. Varifrån kommer det? I beskrivningen av storskiftet får vi förklaringen. Det var morenen efter ån som under årens lopp förvandsskats till Moria. Renen känner vi till från dikesren och mo är jordmånen. Under flera generationer bodde barnmorskan här. Ljustorps första telefonväxel installerades hos barnmorskan år 1900, då vi fick den första direkta telefonkontakten med Sundsvall. Växelstationen hade 8 abonnenter.
Järnboden
Järnboden låg efter sockenvägen, innan den passerade Ljustorpsån. Boden användes som omlastningsplats för järntackor från Lögdö bruk och stångjärnssmide från Lagfors bruk. Transporterna klarades under en dag - inga övernattningar och inga resor utan last!
Laga skifte 1846
Laga skifte 1846 omfattar 7 bönder, 2 båtsmansställen och 9 torp. Efter ån hittar vi Lappnäset, som fanns redan 1799. Lapparnas vistelser i Ljustorp har mycket gamla anor. Näset har troligen varit en uppehållsplats för samer. Under 1900-talet berättas att lappar höll till efter ån och gjorde kvastar. Kan denna sedvänja ha sina rötter från 1700-talet? Platsen ligger intill ån med gott om björkris! Alldeles intill detta näs ligger Laxgårdsnäset eller Laxstakagårdsnäset. Med hjälp av stakar, som sattes ner i åns botten, leddes fisken in i fiskhuset eller laxgården. Endast en del av ån fick stängas av, eftersom Ljustorps å enligt gamla domar var "kungsådra" d v s kungens skattevatten. Det var den stridaste delen av ån.

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2001 Ljustorps Hembygdsförening

Uppdaterad 20011212