Första sidan    
  Byar i Ljustorp  
     

Ljustorps Hembygdsförening

 

Edsta
By namn
Edsta stavades 1535 som Össten. Gamla Edstabor sa "Ässta". Forskarna tror att bynamnet är namnet på väderstrecket öster. 3 bönder skattade för sin jord och de hette Erik, Erik och Jon. 8 år senare möter vi Erik Jonsson (14 mål samt Lill-Tune 29 mål), Olof Jonsson (40 mål).
Älvsborgs lösen 1571
Vid Älvsborgs lösen 1571 bor 4 bönder i byn. Gierdmund Jonsson har följande beskattningsbara tillgångar: 10 lod silver, 45 mark i pengar, 2 lispund koppar, 8 kor, 2 årsstutar, 6 får, 2 svin, 1 häst, som tillsammans värderades till 210 mark. Jon Ersson ägde 2½ lod silver, 10 mark pengar, koppar 5 mark, 4 kor, 2 får, 1 häst, tillsammans värt 74 mark. Une Andersson skattade för ½ lispund koppar, 4 kor, 2 får, 1 sto, som tillsammans taxerades till 48 mark 6 öre. Fendrik Oloff Ersson ägde 6 lod silver, 5 mark koppar, 2 kor, som sammantaget var värt 45 mark 7 öre, som han betalade 10% i skatt på.
Under Lagfors by har vi redovisat några tankar om älgjaktens betydelse för böndernas välstånd. Edstabönderna ägde också silver och pengar, som de flesta i Ljustorp saknade. När vi granskar skinnköpslängderna omkring 1570-talet, så visar det sig att även Edsta, genom att organisera sig i jaktlag blev framgångsrika i jakten och kunde sälja många hudar på fogdens skinnauktioner. Under 6 år sålde de 28 älghudar, som de fick mellan 10 till 20 mark för, beroende på storlek och kvalite´. I självhushållets dagar var det inte dåligt att tjäna ihop c:a 400 mark under så kort tid. Om dessa tillgångar förvaltades väl och hemmanen gick i arv, så kvarstod nog de ekonomiska effekterna av skinnhandeln under många år i Edsta.
Älvsborgs lösen 1613
De 3 bönderna Jon Gudmundsson, Lars Olsson och Peder Olsson betalade sina extraskatter och hade dessutom råd att behålla sina pigor.
Edstabäcken eller Kvarnbäcken
Vattenkraften som drev sågar, kvarnar, spånhyvlar och en kraftstation. T o m Enhörning byggde här en exportsåg kring 1850-talet. Läs mer om detta i hembygdsföreningens häfte om sågar.
Edstabyns gamla fäbodar på Edstaåsen
Edstabyns gamla fäbodar på Edstaåsen intill Mjällån. I samband med Häradsrättens syn av gränsen mot Kronoallmänningen, framkom att Edstabönderna förr i tiden nyttjat och innehaft skogen intill sina gamla fäbodar. Några skriftliga bevis hade de inte, men bönderna fortsatte argumentera för att skogsmarken intill den gamla vallen skulle tillhöra byn. Efter Mjällån finns flera platser, som heter Edstanäsen, efter den tid när deras fäbodar låg här intill. Vid ett Häradsting i Säbrå 1750 kallades vittnen in för att under ed besanna uppgifterna om fäbodvallen. Dessa vittnesförhör tillkom på Edstabornas begäran. Flera äldre män intygade att Edstabornas förfäder på Edstaåsen haft sina fäbodställen och att där varit gamla hus och stora gödselhögar, en gammal humlegårdstomt. Vidare berättades att "Edstaborna nödgats fly från fäbodvallen för skälmar och ogärningsmän, som deras folk förolämpat och där tagit egendom och förråd". Detta skulle ha inträffat omkring 1680. Trots alla försök lyckades man inte övertyga Lögdö bruks och kronans företrädare att flytta bygränsen. Inga kartor visar platsen för Edstaåsen och de hittils gjorda efterforskningarna har varit resultatlösa.
Sockenlappen Jon Bröngelsson
Sockenlappen Jon Bröngelsson bodde på Edstaskogen under senare delen av 1700-talet. Lappmarksslåttern, Lappkojberget Lappkojmyran och Lappkojmon bär namn efter denna bosättning.
Klapperstensfält intill Bräntberget
Klapperstensfält intill Bräntberget som bildades för 10.000 år sedan hänvisar vi till bland Sevärdheter.

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2001 Ljustorps Hembygdsförening

Uppdaterad 20011212