Första sidan  

Frötuna

Ljustorps Hembygdsförening

Träkol från Frötuna skog år 1747.

Järnbruket i Lögdö byggdes redan i slutet av 1600-talet och kom att producera mest tackjärn. 1741 byggdes en smedja för omvandling av tackjärn till smidbart stångjärn i Lagfors av brukspatron Philip Krapp. För att driva bruken krävdes stora mängder träkol i masugn och smedjor.
År 1747 på vårtinget i Ljustorps Häradsrätt kallar länsman Erik Kristoffersson in skogsägarna av Frötunas gemensamma skog för att göra upp räkning. 5 av Frötunas bönder har mellan åren 1741 och 1747 avverkat och gjort träkol på Frötunas skog. De övriga skogsägarna i Frötuna anser sig ha rätt till ersättning för deras stora skogsuttag.
Räkningen avslöjar att de 5 bönderna på ca 5 år producerat 724 stigar träkol. En stig träkol motsvarar ungefär 2 kubikmeter och var en lämplig storlek på den kälke som användes vid transporten till järnbruken.

Bilden visar en träkols-stig från Ruptjärn i Dalarna. Bilden kommer från från Rupstjärns byalag, http://www.rupstjarn.com (med tillstånd).

För att få en uppfattning om den totala mängden träkol som producerades i detta fall kan vi göra en liten räkneövning:
724 stigar kol á 2 kubikmeter ger 1448 kubikmeter träkol.
Antag att vi lägger ut denna mängd på en yta av 20 X 20 meter.
Vi får då en bottenyta av 400 kvadratmeter.
Delar vi 1448 kubikmeter med 400 får vi höjden på kolhögen = 3,62 meter.
I Lagfors fanns ett buffertförråd med kol till smedjan.

Bild nr 10906 visar Lagfors 1893 med det väldiga kolförrådet till vänster.  Läs mer om bilden  här.

De skogsägare i Frötuna som inte hade deltagit i kolningen kräver 8 öre kopparmynt per kolstig i skadestånd för den förlorade skogen. Det motsvarar 1 daler kopparmynt för 4 stigar kol och följaktligen 181 daler kopparmynt i skadestånd för allt producerat träkol. Som jämförelse så kunde man få ett hyggligt hemman för 400-500 daler kopparmynt på den här tiden.
Hur mycket man fick betalt för träkolet vid järnbruken framgår inte av rättsfallet.
De kolande bönderna vill inte gå med på kontant ersättning av skadan utan erbjuder övriga skogsägare att få privat äganderätt till en del av den gemensamma skogen som motsvarar deras avverkning.
Rättsfallet i sin helhet kan man läsa i Ljustorps Häradsrätts domböcker år 1747 VT sid 17b .
Hur kolning går till kan man läsa om på Ljustorps Hembygdsförenings hemsida.

Sammanställt av Gunnar Berglund i Mjölsätt och Olof Ulander i Tuna.

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2013 Gunnar Berglund o Olof Ulander

Uppdaterad 20130310