Första sidan    
  Byar i Ljustorp  
     

Ljustorps Hembygdsförening

 

Ljustorpare lockas till betesupptagning i Skåne

Åren efter krigsslutet 1945, var det många ungdomar i Ljustorp som nappade på erbjudandet att ta upp sockerbetor i Skåne. Man fick fri tågresa ner och om man arbetade till slutet av säsongen fick man även fri hemresa.
Chansen att få se och uppleva nya miljöer och människor kändes spännande . Allan Ögren och kompisen Göte Nordin - båda från Frötuna- Packade sina bruna resväskor och polleterade sina cyklar på tåget och reste till Skåne - året var 1947.
De hamnade på ett större göds -Näsby gård - inte långt från Skurup. Där bodde de tillsammans med flera danskar i en ouppvärmd barack. Säsongen varade mellan september och slutet av november och Allan minns än idag hur kallt det var i baracken.
De vidsträckta sockerbetsodlingrna delades upp i mindre rutor om 20x10meter, som de fick betalt efter. Först plöjdes rovorna upp eller lossades från jorden medhjälp av hästar. Därefter vidtog Allan och Götes jobb att skära av blasten och kasta ihop betorna i högar. Man gick på knä i den skånska leran hela dagarna. Allan berättar att han hade tagit med sig ett par sjömansbyxor av vadmal, som skyddade mot väta mm. Dessa byxor användes under hela upptagningsperioden utan att tvättas.
Höstmånaderna - med regn och rusk - frestade säkert på de krypande ynglingarna från Norrland. Den fria hemresan vid arbetets slut i november avfärdade nog de flesta tankar på att åka hem. Allan tyckte nog att det var ett dj-a jobb och att skogsarbete var bättre.
Men det var rikligt med mat på morgonen och på kvällen och på betesfälten hade de smörgåsar och dryck med sig.
Lite nöje hann man med. Med den smalspåriga järnvägen till Malmö åkte de flera gånger för att pröva lyckan på det stora danspalatset Amiralen , som var Malmös folkets hus. Några skånksor fastnade inte på kroken, mycket beroende på svårigheterna att förstå språket samtidigt som dansorkestern spelade.
1947 behövdes visum för att komma in i Danmark,Göte Nordin hade visum och han följde med de danska arbetarna.
Vilket ekonomiskt netto blev det av allt krypande och andra vedermödor på betesfälten? Allan Ögren hade med sig 880 kr hem och det var en bra förtjänst för tre månader.
När de åkte hem fick de vänta i en och en halv timme i Stockholm, som de utnyttjade för att köpa en ny kostym på PUB vid Hötorget. I all hast provade Göte kavajen till en jättesnygg gabardinkostym, som han köpte. Vid hemkomsten visade det sig att byxorna inte alls passade. Han lyckades sälja kostymen till en släkting och fick på så vis tillbaka pengarna.

Nedteckant 20060512

Arnold Thunström


Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2007 Ljustorps Hembygdsförening

Uppdaterad 20070301