Första sidan  

Mats (Mattias) Persson

Ljustorps Hembygdsförening

Mats Persson  – Löjtnanten i Lövberg.

Mats Persson blev soldat år 1639 under 30-åriga krigets senare del. Han var född och uppväxt i Slätt i Ljustorps socken, men gick i tjänst för bonden och gästgivaren Jöns Hämmingsson i Fjäl i Hässjö socken.  Mats far var bonden Per Jonsson i Slätt som enligt roteringslängden för år 1637 då var 48 år och där Mats uppges ha varit 16 år. Tiondelängderna visar att Per Jonsson blev bonde i Slätt 1617 efter Jon Persson, som var Mats farfar. Denne Jon Persson i Slätt finns omnämnd i tiondelängden första gången 1590. Mats var nu inte den förste i familjen som blev soldat. Den två år äldre brodern Oluf blev 1637 knekt för hemmanet i Slätt. Han skickades till Pommern med Åke Hansson Ulfsparres regemente och dog den 14 september 1638 i Loitz dit regementet kommit för att delta i belägringen av den närliggande staden Demmin.
 Mats hamnade i Johan Oxenstiernas Hälsinge regemente och under de första åren finner man honom i Bengt Bengtssons kompani som Mats Persson i Fjäl. Hans kompani blev vid slutet av 1639 utkommenderat till Demmin där de blev kvar till 1641. Demmin hade redan i mars 1639 intagits av svenska styrkor efter en lång belägring så några regelrätta strider deltog kompaniet sannolikt inte i där. Under 1641 förflyttades kompaniet till Beuthen an der Oder i Schlesien. Beuthen var huvudkvarter för den svenske generalen Stålhandske som i Schlesien bedrev strider mot österrikiska trupper. I slutet av året hemförlovas resterna av Mats kompani och efter 1641 vistades Mats ett par år i Sverige placerad i Andre Margallis kompani.  
År 1643 utbröt krig mot Danmark och i februari 1644 samlades Johan Oxenstiernas regemente i Hudiksvall och där ingick Mats i Lars Karlssons kompani. Den i Hudiksvall samlade styrkan anföll sedan Jämtland, som då var danskt. Efter det framgångsrika anfallet kommenderades Mats kompani till tjänstgöring i flottan och deltog i dess strider mot Danmark under sommaren och hösten 1644. Efter denna tid till sjöss kommenderas Mats med Daniel Erikssons kompani till garnisonen i Wismar där de stannade till mars 1645. I augusti samma år avslutades kriget mot Danmark med freden vid Brömsebro som medförde att Jämtland blev svenskt.
År 1646 sätts ett nytt regemente upp i Jämtland, Överste Gellerstedts regemente eller Ångermanlands, Medelpads och Jämtlands regemente i vilket Mats Persson ingick och nu hade avancerat till korpral. För perioden 1646-47 finns inget som tyder på kommenderingar utanför landet och i och med att 30-åriga kriget avslutades med den Westfaliska freden 1648 så fick Sverige uppleva några fredliga år. Mats kompani kommenderades trots detta under 1648 till Wismar men Mats blev kvar i Sverige som sjuklig under hela 1648 och 1649. I Ljustorp hade Mats bildat familj och det första barnet, Per, hade fötts ca 1646 och minst fyra till kom senare. Vem som var Mats barns mor är inte klarlagt. Märta Persdotter anges som hans hustru i kyrkböckerna men i ett mål vid tingsrättens vårting 1693 drivet av mågen Olof Davidsson angående arvet efter Mats benämns Märta som Mats senare hustru och arvingarnas styvmoder.
 Man hittar Mats i mantalslängderna från och med 1653 då han var skriven i Edsåker. Av Ljustorps dombok, vårtinget 1688, framgår att år 1654 hade Mats far gjort sig av med huvuddelen av hemmanet i Slätt mot 13½ mål jord i Lövberg i en bytesaffär med prosten Stigzelius. Detta år och nästa återfinns Mats och hans bror Jon i mantalslängden under Slätt. Men bröderna köper de 13½ målen jord i Lövberg av fadern och Mats flyttar dit och blir där bofast livet ut och Jon flyttar till Öppom. År 1657 säljer fadern två återstående mål jord och husen i Slätt till Stigzelius.
  I Ljustorps dombok finns flera mål från den här tiden där Mats tycks agera för att säkra sin arvsrätt. I ett mål från hösttinget 1648 tvistar han med sin fader Per Jonsson om två mål jord som var hans moders jord och vid vårtinget 1656 gäller det ett jordbyte:
 Framlade för Retten Mats Pederssonn i Löfberg en copia av eet dombref daterat
 Anno -1615, angåendes emillan Peder Joensson i Slätt i Ljustorps sochn, och
  Anders Nilsson i Södergården i Stigsjö sochn i Ångermanland at the hade giordt
 det jordebytet sins emillan, sålunda, at Peder Joenssonn hade uthgifvit sinn
 hustrus jord nämbligen tre sädland liggandes i Södergårdh och den
 emot bekommit  - sex måhl jord igien i ååseng i Ljustorps sochn och I
 godhvilia fyratio daller sölvermynnt, Hvar efter Peder Joenssonn , till svara
 sine barn för theras mödernes arf, emedan iag med nembeden, kienner
 dombrefvet godt uth  i alla sina clausulis der efter Peder Joenssonn sig alldeles
 rätta skall.
Vad Mats avsåg med dessa mål är inte helt klart men man kan spekulera i om han hade en eller flera halvsyskon som han inte ville dela modersarv med.
Fram till 1658 hade Mats en förhållandevis lugn tjänstgöring i sitt regemente. Under 1656 var han kommenderad till anläggningsarbete på Andersöns skans intill Frösön i Storsjön men inga utlandskommenderingar tycks ha skett förrän 1658 då Mats, som nu tillhörde Per Sparres regemente, kommenderas till Nymynde skans i Livland (vid nuvarande Riga i Lettland). Krig påggick mot Danmark, Polen och Ryssland. Inför denna kommendering övertog brodern Jon för en tid hemmanet i Lövberg och inte förrän 1662 återfinns Mats i mantalslängden under Lövberg och då har Jon återvänt till Öppom. Under kommenderingen i Nymynde vid Anders Harders kompani avancerade Mats först till Förare och sedan till Fältväbel, en grad han fick 1658. Tiden i Nymynde framstår ur rullorna som fruktansvärd. I slutet av 1659 återstår av Mats kompani endast nio soldater av de ursprungliga 102. Sexton soldater hade rymt men närmare 90 % var döda, sannolikt av olika sjukdomar. Samtliga kompaniets soldater härstammade från socknar i Jämtland och Härjedalen. Regementet upplöstes till följd av dödligheten och man finner under 1660 Mats i Klemens Grubbs skvadron och för en tid förlagd i Spantekow innan han mot slutet av året kommenderas till Demmin där han blir kvar till slutet av 1661.
 Efter denna fleråriga utlandskommendering återvände Mats till Ljustorp och återfinns inte i de militära rullorna på många år. Fred råder och Mats kan ägna sig åt sitt liv i Lövberg.  Det märks i domböckerna där han efter ett uppehåll mellan 1656 och 1663 återkommer med i stort sett årliga mål främst angående köp av jord och beskattning. Men 1675 sätts ett nytt regemente upp i Jämtland och Mats blir anlitad och befordras till Fänrik i det nybildade Jämtlands Tremänningsregemente. Hans tjänstgöring där verkar ha varit begränsad till två år för efter 1676 återfinns han inte mer i rullorna. Löjtnantsgraden erhåller han sannolikt under den allra sista tiden av sin tjänstgöring. Resten av sitt liv framlever Mats som bonde i Lövberg. Hans fem barn bildade familj i socknen och äldste sonen Per tog över hemmanet i Lövberg när Mats avled 1693. 

Umeå 20180317

Jan Nilsson, ättling till Mats Persson och släktforskare


Källor:
Riksarkivet: Armens Rullor 1620-1723, Roterings och utskrivningslängder, Tiondelängder ur Landskapshandlingar 1530-1630 Medelpad, Mantalslängder.
 Ljustorps Dombok (Publicerad av Ljustorps Hembygdsförening).

Copyright © 2018 Jan Nilsson Umeå


En kommentar till några av Mats Perssons bostadsorter i Ljustorp.

År 1657 när Mats bosätter sig i Lövberg sker det efter att kyrkoherden Nicolaus Matthiæ Stigzelius (född i Ljustorp1603 och vars bror blir ärkebiskop) delat sin fastighet i Lövberg och skapat Lövberg nr 3 resp nr 4. På Lövberg nr 3 bosätter sig Mats Persson som beskrivits ovan. På Lövberg nr 4 bosätter sig prästen Magnus Ostrocherus gift med Nils Stigzelius dotter Margareta. De får överta/köpa den nybildade fastigheten Lövberg nr 4.
Kyrkoherde Stigzelius  dör 1666 och kom att efterträdas av Jakob Strandman som ny kyrkoherde 1668. Strandman är gift med en annan dotter till avlidne kyrkoherde Stigzelius, Catarina, och de ärver samma år Mats Perssons barndomshem Slätt nr 1.
Den nya kyrkohedern i Ljustorp efter Strandman blir 1687 Erik Hellberg. Hellberg får en dotter, Margareta, som gifter sig med Strandmans äldste son Nils. De får en dotter Barbro. Margareta och Barbro bosätter sig på Slätt nr 1 efter Nils död.
Efter Magnus Ostrocherus kommer en bonde på Lövberg nr 4 som får ett barnbarn, Erik. Erik tar namnet Löfling i samband med sin utbildning. Erik och Barbro träffas. Lövberg och Slätt förenas igen På gården Slätt nr 1 föds deras första barn, Pehr Löfling, som blir Linnés favoritlärljunge.

Olof Ulander
Källor:
Ljustorpsbor 1500-1800 av folke Åsen och Agneta Olofsson
Ljustorps Hembygdsförening http://www.ulander.com/ljustorp/Dombocker/Utvaldafall/Lofling/Pehr_B.html

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2018 Olof Ulander
Uppgjord 20180718

Ändrad 20180721