|
Ljustorps Hembygdsförening |
|
Skolans
utveckling i Ljustorp
|
|
||||
Kongl. maj:ts nådiga stadga § 1. I varje socken bör finnas minst en, helst
fast, skola med godkänd lärare. Flyttbara skolor bör inrättas
där avstånden är för stora för barnen. Skolorna
skall sättas i verket inom 5 år. Övriga pragrafer handlade bl a om avskedande, pension och anpassning av undervisning vid hinder. Att lagen var tagen innebar inte att motståndarna
upphörde med sitt engagemang för att få folkskolelagen
upphävd. Detta motstånd fortsatte i riksdagen under en 10-årsperiod
inte minst från Västernorrland. Beslutet att bygga den första skolan i Ljustorp togs av sockenstämman 1843 och dåvarande kyrkoherden Wilhem Huss upplät kyrkans mark för skolbygget. I "Ljustorp förr och nu" berättas: "Socknen indelades i skoldistrikt, nämligen Bredsjön, Lagfors, Mellberg och Hamre med närliggande byar. Mellan dessa skolor skulle läraren flytta och undervisa. Inom varje distrikt skulle målsmännen ordna tjänligt undervisningsrum samt bostad och kosthåll åt läraren under den tid undervisningen pågick". Som framgår av senare skolstyrelseprotokoll talar man om skolrotar som ett sätt att dela bördorna för skolan. Man utnyttjar således lagens alternativ till att solidariskt dela alla kostnader i hela socknen och låter mindre och avlägsna orter ta sina kostnader. Kosthållningen av läraren blir senare ett problem, vilket tvingar skolstyrelsen att konvertera denna förmån till reda pengar för läraren. För att bygga den första skolan utsågs en kommitté att leda byggandet. Man byggde en skola för hela socknen och den placerades i Mellberg invid kyrkan. Karta över den till "Skolmästare boställe", avstyckade marken finns här. (Kartan har gjorts tillgänglig av Johannes Westberg som skrivit boken "Att bygga ett skolväseende".) Skolan blev klar den 7 nov 1847 och undervisningen verkar ha startat i januari 1848 dvs ett halvt år efter vad lagen föreskrev. Läs mer detaljer om skolan. |
||||
Skolstyrelsens ordförande kyrkoherde Bergman ger en första
rapport efter två terminer. Undervisningen startar vid 6 års
ålder och skall vara klar vid 9 års ålder. Åldern
på den första skolkullen varierar mellan 6 och 14 år,
så det kan inte ha varit lätt för den enda läraren.
Den första skolan i Ljustorp / Mellberg kallas till en början
den fasta skolan i motsats till en tänkt ambulerande skola. Den första
ambulerande skolan skulle vara i Bredsjön, men byemännen där
ville inte ställa upp med skjuts av läraren och logi till honom
under skoldagar. Det innebar att alla barn i socknen skulle gå i
den fasta skolan i Mellberg, vilket givetsvis var omöjligt med tanke
på det långa avståndet och att alla måste gå. Efter de första terminernas erfarenhet går bönderna och
torparna i Bredsjön, den 3 september 1848, med på att ordna
skjuts av läraren så att skola kan hållas i Bredsjön.
Inga beslut tas dock i skolstyrelsen om att tillmötesgå önskemålen.
Problemet är att avtalet med läraren inte täcker in mer
arbetstid. Skolstyrelsen noterar att föräldrarna fick själva
köpa den lärobok som man antagit, nämligen Bibliska Historica.
Den 14 dec 1862 anställs Anna Greta Frånberg som lärarinna i socknens ambulerande småskola. Frånberg börjar sin undervisning hos nämndemannen, senare häradsdomaren Erik Anders Pehrsson i Lagfors i februari 1863. Det kan man tolka som att en av de ledande i samhället går före och visar vägen. Se bilden nedan på Erik Anders och hans gård i Lagfors. Erik Anders är farfarsfar till bl a Per-Olof Edén Edsta och Ulla-Britt Ulander Tuna. |
||||
|
||||
Den 10 januari 1864 behandlar skolstyrelsen folkskoleinspektören S. H. Wagenys förslag om att anställa en examinerad lärare till ambulerande undervisning. Skolstyrelsen avslår förslaget. Den 7 augusti 1864 beslutar skolstyrelsen att lärarinnan skulle bedriva undervisning hos bonden Lars Abraham Bolin i Mjölsätt under september - november, därefter skulle hon hålla skola i Laxsjön. Barnen i Bredsjö och Lagfors Rotar skulle samlas en dag per månad för läxförhör då ambulerande undervisning inte är igång. Den 10 december 1865 beslutar skolstyrelsen att skolhållning Bredsjön, rum till läraren och skjuts av läraren de kommande 5 åren skall läggas ut till lägstbjudande. Johan Erik Lindström ( född 1830 ) får uppdraget. Johan Erik Lindström är farfarsfar till bl a Märta Rönngren i Öppom. Den 3 mars 1867 (det stora missväxtåret) beslutar skolstyrelsen att de barn som inte hade kläder för skolgång skulle få ansöka om stöd. Beslutet läses upp i kyrkan för att delge allmänheten informationen. Samtidigt beslutar man att drängen Stefan Ersson får prova på som småskolärare i Edsåker hos Lars Sjödin. Den 12 januari 1868 föreslår Bredsjö byemän minskad undervisning på grund av missväxt, vilket skolstyrelsen bifaller. |
||||
Någon gång under åren 1876-1878 slår man samman kyrkorådet med skolrådet på det sättet att ett gemensamt möte hålls med ett protokoll. Den 20 jan 1878 konstaterar man att småskolan haft svårt att komma igång, på grund av att kosthållningen för lärarinnan varit svår att ordna. Beslöts att höja lärarinnans lön för att inkludera kost och att starta småskolan i Stafre hos Åséns den 28 januari. Den 24 mars 1878 meddelas läraren Lindbloms avskedstagande. Troligen gick Lindblom i pension. Till ny lärare och organist blev efter omröstning på sockenstämman Adolf David Moses Aqvilin antagen. Den 21 juli 1878 tar skolstyrelsen beslut om att bygga en skola i Ås. I kyrkans inkomst och utgiftsstat den 31 okt 1878 finns lön upptagna
för följande lärare: 1878 slutar Esbjörn Bergman att underteckna protokollen och ersätts av C Barck. Bergman och även Erik Anders Pehrsson dör. Pehrsson ersätts i byggnadskommitten av inspektor Fabian Gyllenhammar. Den 31 augusti 1879 höjer man ersättningen till enkan Sjödin i Edsåker för att hålla lokal till skola. Skolläraren Aqvilin begär att få utnyttja hela avkastningen på skolans jord, men få nej och slutar hösten 1879. Som vikarie utses vikarierande skolläraren J F Lindberg. Vid mötet i skolrådet den 21 nov 1880 meddelas att småskollärarinnan
säger upp sig och att ny skall anställas. Småskola för
hela nästa termin skall hållas i Bredsjön, om bredsjöborna
ordnar rum till skola och lärarinna. Det blev sem. eleven A O Berglund
som tjänstgör som småskollärare i Bredsjön konstaterade
skolstyrelsen den 7 juni 1881. Vid samma möte beslutas att Anna Josefina
Nylander antages som småskollärarinna i denna församling.
Anna sade senare på hösten upp sig och i stället antogs
Emma Nordquist. Lars Widell nedan och Johan Wilhelm Lundblad till höger. Den 1 september 1881 spikas småskolans platser och läsetider: I övre folkskolan läses detta år vid stationen i Ås
från den 1 sept till den 15 dec 1881 samt vårterminen 5 månader
1882 och höstterminen 3 månader i Bredsjö. Lärarna skall dessutom sista lördagen varje månad hålla läxförhör i de rotar som är fria från läsning. Man verkar ha delat in socknen i 8 rotar, ibland kallade skolrotar. Följande nämns vid olika tillfällen Storroten, Mjällåroten, Slättmoroten, Bredsjöroten, Löfberg-Edsta roten, Åsroten, Stafreroten. Man kan fundera på när alla sockenbor erbjöds en praktisk möjlighet att få en utbildning överhuvudtaget. Det är inte så enkelt att svara på den frågan baserat på de kvarvarande protokollen från skolledningens sammanträden. Under 1850-talet arbetade endast en lärare och ev klockaren med utbildning och man kan vara ganska säker på att under dessa år fick inte alla utbildning. Anställning av småskolelärarinna 1863 med sin ambulerande skola blev en förbättring, men den verkar inte ha besökt alla områden. Det är först med kyrkoherde Widells förslag till ny organisation 1897 som man kan säga att det är troligt att alla barn kunde få åtminstånde halvtidsundervisning. Folkskolläraren Lundblad tar plats i kyrkostämman med Ljustorps sockenmän och justerar protokollet den 2 okt 1881. Lundblad kom att bli en välkänd person i samhället med verksamhet långt utanför skolans värld. Alternativa skolor |
||||
Många av frågorna ovan måste slutligt beslutas i kyrkostämman,
vilket också skedde. Via inspektor Per Erik Lindström född
1859 meddelade Trävarubolaget JA Enhörning att man kunde bekosta
en skola i Bredsjön vilket antogs. Skolan skulle kunna vara klar
till den 1 januari 1899 till vilket datum skolrådet skulle anställa
en lärare. Läs mer om Bredsjöskolan. Besluten enligt ovan lästes upp i kyrkan från predrikstolen söndagen den 19 dec 1897. Se bilder på Åsängsskolan och läs ett intressant brev om hur skolbarnen uppfattade den ambulerande skolan. I brevet får man en liten känsla vad en liten flyttande skola på landet kunde vara. I verket "Svenska Folkskolans Historia" visas en teckning som än mer förstärker bilden av den tidigaste skolan. Det fanns flera skäl till att inrätta fler skolor. Ett viktigt skäl var att det var det enda sättet att erbjuda alla elever en något så när likvärdig och komplett utbildning. Ett annat viktigt skäl var att befokningen i Ljustorp under dessa år växte kraftigt, att områdets viktigaste näring träindustrin gav jobb till allt fler och det skapade skattekraft och finansiering av skolexpansion. Det lokala engagemanget för skolan lyser igenom på många ställen. Ett litet exempel kan hämtas från skolstyrelsens protokoll den 21 april 1907. Åsborna hade samlat in pengar och köpt en skolorgel, men det fattades 20 kr, som man bad skolstyrelsen att bidraga med vilket bifölls. Denna skolorgel finns nu (2007) renoverad och i gott skick på Ljustorps Hembygdsgård. |
||||
1909 får Lundblad avsked med pension på grund av dövhet.
Pensionen är generöst tilltagen jämfört med de andra
lärarnas löner, vilket säkert var ett tecken på uppskattning. Riibodarna verkar vara ett återkommande problem. Timrå verkar inte vilja samarbeta och ta ansvar för en samlad skola för Rii-barnen, utan frågan återkommer i protokollen. 1913 konstaterar skolrådet att det förhyrda bönhuset är kallt och dragigt och även i andra avseenden är olämpligt varför en ny kontakt skall tas med Timrå socken. Läs mer om bönhuset i Rii. Budgeten för skolåret 1911 visar på följande lärare
JG Johansson (6tj år), M Palmquist (11tj år), H.Andersson
(10 tj år), Emma Nordquist (4tj år), Ellen Jansson (11 tj
år), Alida Berggren (2tj år), Stina Wikner (2tj år),
Ingeborg Viklund. Lärarkåren är nu uppe i 8 personer och fortsätter att öka de kommande 10 åren. Man fortsätter att satsa på undervisningen. I 1920 års budget omnämnes för första gången kostnader för slöjdlärare. Vid Ås skola tar man upp kostnaden för en slöjdlärare och två lärarinnor för slöjd (deltid om man ser till lönen). Se en översikt av skol- och lärar-uppbyggnaden. Se mer uppgifter om alla enskilda skolbyggnader och skolkort. Som nämnts tidgare kom de första lärarna att få uppgifter i samhället långt över sin skoltjänst. Det gäller t ex Johan Wilhem Lundblad, men mängden utbildade personer med tankar och erfarenheter från andra miljöer tillförde livet i Ljustorp ytterligare kvaliteter. Inez Hamrin skriver i ""Ljustorp förr och nu: "År 1912 kom skollärare Anders Olof Berglund till Bredsjön. Han var gift med en syster till inspektor Lindström. Berglund var musikaliskoch bildade en musikgrupp där de flesta spelade fiol. Orgeln sköttes av Albin Lindström. Läraren övade också en flickkör, som flera gånger åkte ned till kyrkskolan i Mellberg för att sjunga på fester. Skolorna var den tidens lokaler för aktiviteter." |
||||
Bilden är tagen i Bredsjöns skola 1919 och visar musikanter
och kören som Berglund övade. Från vänster: Anders Olof Berglund - lärare, okänd, Hilding Berglund, Petter Lindholm, Moje Englund, okänd, Erik Nyhlén, okänd, Inez Jonsson (Hamrin), okänd, Engla Berglund,Hilding Jansson, Agnes Bredin (Backlund). |
||||
|
||||
|
||||
|
||||
Nyare tids skola För att klara efterkrigstidens ökade krav på skolan beslöt Ljustorps kommun att bygga en ny centralskola för hela kommunens behov. Skolbygget sattes igång 1956 och var helt klar 1958 med successiv inflyttning under tiden. Skolan planerades för befolkningen i början på 1950-talet, en befolkning som i början på 2000-talet planat ut på mindre än hälften av 1950-talets. Skolan har utökats med en gymnastiksal och fungerar väl. Läs mer Ljustorps skolan i Mellberg. |
||||
|
Copyright © 2001 Ljustorps Hembygdsförening Uppdaterad 20150510 |