Första sidan    
  Byar i Ljustorp  
     

Ljustorps Hembygdsförening

 

Skolans utveckling i Ljustorp


Tiden före folkskolelagen
När folkskolan kommer igång i Mellberg 1848 fanns det 126 skolpliktiga elever i Ljustorp och det finns i i den nya skolstyrelsens protokoll inga noteringar om att man tog över någon äldre verksamhet. I "Ljustorp förr och nu del 2" berättas att redan 1831 hade prästerskapet börjat undervisa. I Lögdö undervisades 8 pojkar och 9 flickor och i Lagfors något färre, dvs jämfört med inventeringen 1848 på ett behov av 126 elever var det i storleksordningen 10 procent av barnen som fick någon undervisning tidigare. Möjligen fanns också annan privat undervisning men någon allmän undervisning fanns inte i Ljustorp. Inrättande av en allmän skola undersöktes av staten under andra halvan av 1700-talet och Gunnar Berglund har visat att skolfrågan diskuterades på tinget 1768 dit allmogen särksilt inbjudits. Diskussionen var mycket detaljerad avseende kostnder och även tid för terminerna. Läs Gunnars hela transkribering av tingsprotokollet.


Beslut om folkskola och byggande av den första skolan

Inrättandet av en allmän skola för alla barn var långt från en självklarhet för människorna i Sverige i början på 1800-talet. Det fördes en intensiv debatt i ämnet och när det väl låg ett förslag på bordet behandlades det mycket noggrant i de 4 stånden, som vart och ett tog ställning. Det slutliga lagförslaget var därför mycket väl genomarbetat och innehöll avvägningar för att acceptansen skulle bli så stor som möjligt när väl kung Carl Johan skrev under lagen :

Kongl. maj:ts nådiga stadga
angående folk-undervisning i Riket;
Gifwen Stockholms Slott den 18 Juni 1842

§ 1. I varje socken bör finnas minst en, helst fast, skola med godkänd lärare. Flyttbara skolor bör inrättas där avstånden är för stora för barnen. Skolorna skall sättas i verket inom 5 år.
§ 2. Skolan skall ledas av en skolstyrelse under kyrkoherdens ordförandeskap.
§ 3. Tjänliga rum för skolan skall anskaffas.
§ 4. Lönen för varje examinerad lärare skall vara minst sexton tunnor spannmål, varav åtta in natura. Församlingen skall också förse läraren med bostad, bränsle, foder till en ko samt jord för eget bruk och undervisning. Varje skattskyldig i församlingen skall betala ett årligt bidrag och en skolavgift skall erläggas för varje barn i skolan utom de fattigaste.
§ 5. I varje stiftsstad skall lärarutbildning ordnas av domkapitlet.
§ 6. Behandlade villkoren för antagande av folkskollärare. I första hand såg man till den sökandes gudsfruktan och sedliga vandel. Sökanden skulle också äga full färdighet i innantill läsning, rätt och välskrivning, samt fullgiltig insikt och ådagalagd färdighet att undervisa i följande ämnen: katekesen, bibliska historien, fysisk och politisk geografi i säker översikt, fäderneslandets historia och huvuddragen av allmänna historien,räknekonsten, såväl teoretiskt som praktiskt, t o m sammansatt reguladetri i hela och brutna tal, allmänna begreppen av geometri och linearritning samt naturlära. Den sökande skulle också kunna undervisa i enkel gymnastik och kyrkosång. Den som sökte en kombinerad klockartjänst skulle också äga färdighet i vaccination och åderlåtning.
Mellan de på förslag utvalda lärarna ordnades val av i sockenstämman röstberättigade medlemmar varvid rösterna räknades som i klockarval.
§ 7. Behandlade vilka kunskaper eleverna skulle uppnå. Kunskapskraven i §6 var också utgångspunkten för undervisningen. Anpassning skulle göras för de som inte förmådde och lämplig skillnad mellan pojkar och flickor enligt skolstyrelsens beslut.

Övriga pragrafer handlade bl a om avskedande, pension och anpassning av undervisning vid hinder.

Att lagen var tagen innebar inte att motståndarna upphörde med sitt engagemang för att få folkskolelagen upphävd. Detta motstånd fortsatte i riksdagen under en 10-årsperiod inte minst från Västernorrland.

Beslutet att bygga den första skolan i Ljustorp togs av sockenstämman 1843 och dåvarande kyrkoherden Wilhem Huss upplät kyrkans mark för skolbygget. I "Ljustorp förr och nu" berättas: "Socknen indelades i skoldistrikt, nämligen Bredsjön, Lagfors, Mellberg och Hamre med närliggande byar. Mellan dessa skolor skulle läraren flytta och undervisa. Inom varje distrikt skulle målsmännen ordna tjänligt undervisningsrum samt bostad och kosthåll åt läraren under den tid undervisningen pågick". Som framgår av senare skolstyrelseprotokoll talar man om skolrotar som ett sätt att dela bördorna för skolan. Man utnyttjar således lagens alternativ till att solidariskt dela alla kostnader i hela socknen och låter mindre och avlägsna orter ta sina kostnader. Kosthållningen av läraren blir senare ett problem, vilket tvingar skolstyrelsen att konvertera denna förmån till reda pengar för läraren.

För att bygga den första skolan utsågs en kommitté att leda byggandet. Man byggde en skola för hela socknen och den placerades i Mellberg invid kyrkan. Karta över den till "Skolmästare boställe", avstyckade marken finns här. (Kartan har gjorts tillgänglig av Johannes Westberg som skrivit boken "Att bygga ett skolväseende".) Skolan blev klar den 7 nov 1847 och undervisningen verkar ha startat i januari 1848 dvs ett halvt år efter vad lagen föreskrev. Läs mer detaljer om skolan.

Folkskoleverksamheten startar
För att leda verksamheten tillsatte sockenstämman den 13 juni 1847 en skolstyrelse under ledning av Kyrkoherden Esbjörn Bergman, bilden till höger. Bergman hade just tillträtt sin tjänst (svärson till sin företrädare) och han hade en mycket passande bakgrund som läroverkslärare i Härnösand, Umeå och Haparanda. I Haparanda var han läroverkets rektor i 10 år. Skolstyrelsen bemannades med ledande personer i bygden; bonden Anders Larsson i Bredsjö, Herr Inspektor Dan Hartzell, Herr Inspektor O Sjöström, Nämndeman Pehr Pehrsson Edsta, kyrkovärdarna Olof Olsson i Gällvik, Jon Larsson i Skäljom och bonden Jon Ersson i Öppom.

1848 var man igång med de två första terminerna i Ljustorp. I Hässjö och Tynderö hade man inte kunnat komma igång och orsaken var brist på lärare till dessa socknar. Den första läraren i Ljustorp hette A. Lönnroth (verksam i Ljustorp 1848-1850) och han arbetade tillsammans med socknens kantor/klockare.

Skolstyrelsens ordförande kyrkoherde Bergman ger en första rapport efter två terminer. Undervisningen startar vid 6 års ålder och skall vara klar vid 9 års ålder. Åldern på den första skolkullen varierar mellan 6 och 14 år, så det kan inte ha varit lätt för den enda läraren. Den första skolan i Ljustorp / Mellberg kallas till en början den fasta skolan i motsats till en tänkt ambulerande skola. Den första ambulerande skolan skulle vara i Bredsjön, men byemännen där ville inte ställa upp med skjuts av läraren och logi till honom under skoldagar. Det innebar att alla barn i socknen skulle gå i den fasta skolan i Mellberg, vilket givetsvis var omöjligt med tanke på det långa avståndet och att alla måste gå.
31 pojkar skrevs in i skolan och 34 flickor, men det var 31 pojkar och 30 flickor i rätt ålder som inte alls skrevs in i skolan. Skälen till att barnen inte skrevs in kan ha varit många, t ex att de behövdes som arbetskraft hemma, att de inte hade lämpliga kläder eller att avstånden ansågs som orimliga. Det är också intressant att av de pojkar som skrevs in så var det 18 pojkar som på heltid fullföljde studierna och 17 flickor, dvs i runda tal så var det en fjärdedel av alla barn som fullföljde dessa två första terminer. Samma år var hela befolkningen i Ljustorp 1 526 personer.

Efter de första terminernas erfarenhet går bönderna och torparna i Bredsjön, den 3 september 1848, med på att ordna skjuts av läraren så att skola kan hållas i Bredsjön. Inga beslut tas dock i skolstyrelsen om att tillmötesgå önskemålen. Problemet är att avtalet med läraren inte täcker in mer arbetstid. Skolstyrelsen noterar att föräldrarna fick själva köpa den lärobok som man antagit, nämligen Bibliska Historica.
I juni 1849 beslutar skolstyrelsen om premier till 2 pojkar och 9 flickor. Utdelning av premier blir sedan skolstyrelsens stående uppgift de kommande åren.
Den 18 nov 1849 kommer byemännen i Lagfors, Ås och Fuske in med en begäran till skolstyrelsen om att få undervisning på plats en viss tid. Skolstyrelsen beslöt att ambulerande undervisning skall ske 6 veckor per år på plats och att skolbarnen må infinna sig i den fasta skolan minst en gång i veckan övrig tid, dvs barnen måste minst en gång i veckan gå från t ex Lagfors till skolan i Mellberg.
Med bara en lärare så kunde man inte ge undervisning till alla barn och de lokala initiativen blir därför styrande för var skolan satsar på först utanför Mellberg. Efter hand syns det också hur verksamheten allt tydligare delas in i skolrotar, områden som delar bördan av den lokala skolan.

Den första läraren i Ljustorp A. Lönnroth säger upp sig 1850. Om det hänger samman med den ökade arbetsmängden som nämns i protokollen och som var ett problem vet vi inte. Till ny lärare och organist utses Lars Peter Lindblom, som kom från en folkskollärartjänst i Torp. Lindblom blev lärare i Ljustorp 1850-1878. Kortet till höger är ett utförande som indikerar att det är taget sent 1860-tal. På baksidan kan man läsa att Lindblom var en känd och driftig person i dåtidens samhälle. Varje år fick han en gratifikation av skolstyrelsen som ökade hela tiden.

Vid 1858 års riksdag beslöts att inrätta småskolor som tillät anställande av oexaminerade lärare, vilket underlättade spridning av utbildningen främst på landsbygden. Vidare beslöt man att godkänna kvinnliga lärare som skulle ges avsevärt lägre lön.

Den 22 dec 1861 beslöt man att bygga ett nytt fähus till den fasta skolan samtidigt som man avslog önskemålen att bygga flera skolor i socknen. Det bör innebära att läraren Lindblom faktiskt höll sig med djur och då troligen bl a en ko.

Den 14 dec 1862 anställs Anna Greta Frånberg som lärarinna i socknens ambulerande småskola. Frånberg börjar sin undervisning hos nämndemannen, senare häradsdomaren Erik Anders Pehrsson i Lagfors i februari 1863. Det kan man tolka som att en av de ledande i samhället går före och visar vägen. Se bilden nedan på Erik Anders och hans gård i Lagfors. Erik Anders är farfarsfar till bl a Per-Olof Edén Edsta och Ulla-Britt Ulander Tuna.

Den 10 januari 1864 behandlar skolstyrelsen folkskoleinspektören S. H. Wagenys förslag om att anställa en examinerad lärare till ambulerande undervisning. Skolstyrelsen avslår förslaget.

Den 7 augusti 1864 beslutar skolstyrelsen att lärarinnan skulle bedriva undervisning hos bonden Lars Abraham Bolin i Mjölsätt under september - november, därefter skulle hon hålla skola i Laxsjön. Barnen i Bredsjö och Lagfors Rotar skulle samlas en dag per månad för läxförhör då ambulerande undervisning inte är igång.

Den 10 december 1865 beslutar skolstyrelsen att skolhållning Bredsjön, rum till läraren och skjuts av läraren de kommande 5 åren skall läggas ut till lägstbjudande. Johan Erik Lindström ( född 1830 ) får uppdraget. Johan Erik Lindström är farfarsfar till bl a Märta Rönngren i Öppom.

Den 3 mars 1867 (det stora missväxtåret) beslutar skolstyrelsen att de barn som inte hade kläder för skolgång skulle få ansöka om stöd. Beslutet läses upp i kyrkan för att delge allmänheten informationen. Samtidigt beslutar man att drängen Stefan Ersson får prova på som småskolärare i Edsåker hos Lars Sjödin.

Den 12 januari 1868 föreslår Bredsjö byemän minskad undervisning på grund av missväxt, vilket skolstyrelsen bifaller.

Någon gång under åren 1876-1878 slår man samman kyrkorådet med skolrådet på det sättet att ett gemensamt möte hålls med ett protokoll.

Den 20 jan 1878 konstaterar man att småskolan haft svårt att komma igång, på grund av att kosthållningen för lärarinnan varit svår att ordna. Beslöts att höja lärarinnans lön för att inkludera kost och att starta småskolan i Stafre hos Åséns den 28 januari.

Den 24 mars 1878 meddelas läraren Lindbloms avskedstagande. Troligen gick Lindblom i pension. Till ny lärare och organist blev efter omröstning på sockenstämman Adolf David Moses Aqvilin antagen.

Den 21 juli 1878 tar skolstyrelsen beslut om att bygga en skola i Ås.
Den 15 sept 1878 köps tomten till Ås skola och en byggnadskommitté utses besående av nämndemannen och kyrkvärden Olof Wiklander, häradsdommaren Erik Anders Pehrsson ( bild ovan), och bonden Per Erik Björklund.
Se bild på skolan och lärarbostaden i Ås.

I kyrkans inkomst och utgiftsstat den 31 okt 1878 finns lön upptagna för följande lärare:
Skollärare ADM Aqvilin 517 kr plus 4 tunnor råg
Skollärare Sven Löfgren 600 kr
Småskolärarinna Olivia Kristina Bergquist 250 kr
Hyra för rum till skolorna i Bredsjö och Slätt samt småskolan.

1878 slutar Esbjörn Bergman att underteckna protokollen och ersätts av C Barck. Bergman och även Erik Anders Pehrsson dör. Pehrsson ersätts i byggnadskommitten av inspektor Fabian Gyllenhammar.

Den 31 augusti 1879 höjer man ersättningen till enkan Sjödin i Edsåker för att hålla lokal till skola.

Skolläraren Aqvilin begär att få utnyttja hela avkastningen på skolans jord, men få nej och slutar hösten 1879. Som vikarie utses vikarierande skolläraren J F Lindberg.

Vid mötet i skolrådet den 21 nov 1880 meddelas att småskollärarinnan säger upp sig och att ny skall anställas. Småskola för hela nästa termin skall hållas i Bredsjön, om bredsjöborna ordnar rum till skola och lärarinna. Det blev sem. eleven A O Berglund som tjänstgör som småskollärare i Bredsjön konstaterade skolstyrelsen den 7 juni 1881. Vid samma möte beslutas att Anna Josefina Nylander antages som småskollärarinna i denna församling. Anna sade senare på hösten upp sig och i stället antogs Emma Nordquist.
Den 3juli 1881 skriver man att skollärare Johan Wilhelm Lundbald har vunnit omröstningen på sockenstämman och anställs som lärare. Protokollet undertecknas för första gången av den nye ordföranden i skolstyrelsen kyrkoherden Lars Widell.

Lars Widell nedan och Johan Wilhelm Lundblad till höger.

Den 1 september 1881 spikas småskolans platser och läsetider:
I Mjällåroten hos hemmansägaren Ölund läses från den 12 sept till den 12 dec 1881.
I Slättmoroten den 1 febr till den 1 maj 1882.
I Stor- och Lillroten läses från den 1 juni till den 1 augusti.
I Mjällåroten läses från den 1 sept till den 1 dec 1882.

I övre folkskolan läses detta år vid stationen i Ås från den 1 sept till den 15 dec 1881 samt vårterminen 5 månader 1882 och höstterminen 3 månader i Bredsjö.
I nedre folkskolan läses vid kyrkan från den 1 sept till den 15 dec 1881 och
vårterminen 1 febr till 1 maj, i Stavre under maj och juni, höstterminen åter vid kyrkan i 3 månader

Lärarna skall dessutom sista lördagen varje månad hålla läxförhör i de rotar som är fria från läsning.

Man verkar ha delat in socknen i 8 rotar, ibland kallade skolrotar. Följande nämns vid olika tillfällen Storroten, Mjällåroten, Slättmoroten, Bredsjöroten, Löfberg-Edsta roten, Åsroten, Stafreroten.

Man kan fundera på när alla sockenbor erbjöds en praktisk möjlighet att få en utbildning överhuvudtaget. Det är inte så enkelt att svara på den frågan baserat på de kvarvarande protokollen från skolledningens sammanträden. Under 1850-talet arbetade endast en lärare och ev klockaren med utbildning och man kan vara ganska säker på att under dessa år fick inte alla utbildning. Anställning av småskolelärarinna 1863 med sin ambulerande skola blev en förbättring, men den verkar inte ha besökt alla områden. Det är först med kyrkoherde Widells förslag till ny organisation 1897 som man kan säga att det är troligt att alla barn kunde få åtminstånde halvtidsundervisning.

Folkskolläraren Lundblad tar plats i kyrkostämman med Ljustorps sockenmän och justerar protokollet den 2 okt 1881. Lundblad kom att bli en välkänd person i samhället med verksamhet långt utanför skolans värld.

Alternativa skolor
Förutom den av staten understödda sockenskolan/kommunala skolan så fanns det tidvis en religiöst grundad skola. I en B-uppsats vid Högslolan i Gävle har Gunilla Jacobsson skrivit om Ljustorps baptistförsamling. Baptisterna var pionjärer med söndagsskola, men man startade även en "vardagsskola". Jacobsson skriver: "1861 togs beslut att starta vardagsskola och att den skulle hållas 8 månader om året med en turordning mellan Ljustorp nedre och Ljustorp övre. Det verkar dock som om den lades ned efter några år, vilket kan ha berott på de böter församlingen ådrog sig (böterna utdömdes för övrig religiös mötesverksamhet, undertecknads kommentar). År 1873 kom det en uppmaning till församlingen från centrala babtistledningen att starta en skola, men skolfrågan bordlades flera gånger. I februari 1878 har vardagsskolan startat för då skulle det köpas böcker. 1892 nämndes den fungera väl då de hade en duktig och ansedd lärarinna. Den var en viktig del i verksamheten, eftersom man fann folkskolans religionsundervisning rent felaktig. Man ville själv undervisa barnen för att de skulle få den rätta tron. En avgift för skolgången och maten togs ut med 25 öre per vecka. Lärarinnans lön var 100 kr sen fick hon det som blev över, om hon kunde klara kosthållet med mindre än 25 öre i veckan "annars fick hon nöja sig med mindre"."


Skolan omorganiseras för en högre ambitionsnivå och fler elever
Vid sammanträdet i skolrådet (nytt namn) den 5 dec 1897 presenterar ordföranden, kyrkoherden Widell efter förankring hos skolinspektören, förslag till en ny organisation av församlingens skola, vilket beslutas av det helt förnyade skolrådet. Förslaget omfattade följande punkter:
1. En ny, mellan Slättmon och Bredsjön, ambulerande skola inrättas
2 En ny mindre fast folkskola inrättas för Slätt skolrote
3. Att församlingens andre flyttande folksskola i Ås ändras till fast och samverkar med småskolan
4. Att de mindre folkskolorna skall hållas på bara två stationer vardera;
Ambulera mellan Mjällå och Roten
Ambulera mellan Edsåker och Löfberg-Edsta
Löfbergsåsens skolrote indrages och delas mellan Löfberg-Edsta och Ås
5 Samverkan skall sökas med Timrå för att de skall ta hand om Rii-bornas skolgång mot ersättning
6. Att ett nytt skolhus uppförs i Slätt
7. Att lokaler får förhyras för upp till 10 år för de ambulerande skolorna.

Många av frågorna ovan måste slutligt beslutas i kyrkostämman, vilket också skedde. Via inspektor Per Erik Lindström född 1859 meddelade Trävarubolaget JA Enhörning att man kunde bekosta en skola i Bredsjön vilket antogs. Skolan skulle kunna vara klar till den 1 januari 1899 till vilket datum skolrådet skulle anställa en lärare. Läs mer om Bredsjöskolan.
I Slätt skolrote skulle en fast folkskola inrättas från och med höstterminen 1898 och en ny skola var klar att tas i bruk inom utgången av år 1900.

Besluten enligt ovan lästes upp i kyrkan från predrikstolen söndagen den 19 dec 1897.

Se bilder på Åsängsskolan och läs ett intressant brev om hur skolbarnen uppfattade den ambulerande skolan. I brevet får man en liten känsla vad en liten flyttande skola på landet kunde vara. I verket "Svenska Folkskolans Historia" visas en teckning som än mer förstärker bilden av den tidigaste skolan.

Det fanns flera skäl till att inrätta fler skolor. Ett viktigt skäl var att det var det enda sättet att erbjuda alla elever en något så när likvärdig och komplett utbildning. Ett annat viktigt skäl var att befokningen i Ljustorp under dessa år växte kraftigt, att områdets viktigaste näring träindustrin gav jobb till allt fler och det skapade skattekraft och finansiering av skolexpansion.

Det lokala engagemanget för skolan lyser igenom på många ställen. Ett litet exempel kan hämtas från skolstyrelsens protokoll den 21 april 1907. Åsborna hade samlat in pengar och köpt en skolorgel, men det fattades 20 kr, som man bad skolstyrelsen att bidraga med vilket bifölls. Denna skolorgel finns nu (2007) renoverad och i gott skick på Ljustorps Hembygdsgård.


En jämlik skola med heltidsundervisning till alla elever efter ca 60 år
För skolåret 1908 planeras för följande lärare: Lundblad, Palmquist och Andersson, lärarinnorna Nordquist, Wallström, Björk och en till. Vidare hyrde man skollokaler i Edsåker, Roten och Riibodarna. Vid denna tidpunkt kan man nog säga att alla barn i hela Ljustorps socken erbjöds en praktiskt fungerande heltidsundervisning. Skollokaler för ambulerande skola i Lövberg-Edsta är borta och man har köpt skolhus i Mjällå och Slättmon. Av materielinköpen 1909 framgår dock att man var tvungen att sätta in en flyttande småskola mellan Mellberg och Lagfors, en sista rest som varade ytterligare några år. För de större barnen och nästan alla andra hade en viktig milstolpe nåtts men det tog ca 60 år.

1909 får Lundblad avsked med pension på grund av dövhet. Pensionen är generöst tilltagen jämfört med de andra lärarnas löner, vilket säkert var ett tecken på uppskattning.
1909 beslutar man också att bygga en ny skola i Mellberg. Kyrkvärden P Nordstrand skänker tomtmark till skolbygget. Den gamla skolan skall användas till fattighus.
Pelle Nordstrand var skolkassör och tog på sig uppdrag för skolstyrelsen räkning, men han hade också som tradition att varje år bjuda hem en skolklass till sin gård i Högland för saft och fruktkalas. Se bilder

Riibodarna verkar vara ett återkommande problem. Timrå verkar inte vilja samarbeta och ta ansvar för en samlad skola för Rii-barnen, utan frågan återkommer i protokollen. 1913 konstaterar skolrådet att det förhyrda bönhuset är kallt och dragigt och även i andra avseenden är olämpligt varför en ny kontakt skall tas med Timrå socken. Läs mer om bönhuset i Rii.

Budgeten för skolåret 1911 visar på följande lärare JG Johansson (6tj år), M Palmquist (11tj år), H.Andersson (10 tj år), Emma Nordquist (4tj år), Ellen Jansson (11 tj år), Alida Berggren (2tj år), Stina Wikner (2tj år), Ingeborg Viklund.
Skolan i Mellberg kallas nu Kyrkskolan.
Man hyrde lokaler på följande ställen Riibodarna , Edsåker, Roten och Lagfors

Lärarkåren är nu uppe i 8 personer och fortsätter att öka de kommande 10 åren. Man fortsätter att satsa på undervisningen.

I 1920 års budget omnämnes för första gången kostnader för slöjdlärare. Vid Ås skola tar man upp kostnaden för en slöjdlärare och två lärarinnor för slöjd (deltid om man ser till lönen).

Se en översikt av skol- och lärar-uppbyggnaden.

Se mer uppgifter om alla enskilda skolbyggnader och skolkort.

Som nämnts tidgare kom de första lärarna att få uppgifter i samhället långt över sin skoltjänst. Det gäller t ex Johan Wilhem Lundblad, men mängden utbildade personer med tankar och erfarenheter från andra miljöer tillförde livet i Ljustorp ytterligare kvaliteter. Inez Hamrin skriver i ""Ljustorp förr och nu: "År 1912 kom skollärare Anders Olof Berglund till Bredsjön. Han var gift med en syster till inspektor Lindström. Berglund var musikaliskoch bildade en musikgrupp där de flesta spelade fiol. Orgeln sköttes av Albin Lindström. Läraren övade också en flickkör, som flera gånger åkte ned till kyrkskolan i Mellberg för att sjunga på fester. Skolorna var den tidens lokaler för aktiviteter."

Bilden är tagen i Bredsjöns skola 1919 och visar musikanter och kören som Berglund övade.
Från vänster: Anders Olof Berglund - lärare, okänd, Hilding Berglund, Petter Lindholm, Moje Englund, okänd, Erik Nyhlén, okänd, Inez Jonsson (Hamrin), okänd, Engla Berglund,Hilding Jansson, Agnes Bredin (Backlund).

Allt handlar om barnen och ovan är två bilder från skolan i Bredsjön. Bilderna är tagna ca 1920. På den övre bilden syns Anders Olof Berglund i bakgrunden. Alla tre bilderna ovan är tagna av Albin Lindström. Berglund skrev och gav ut några häften med motiv och handling från Bredsjöbygden. Det var: Där Bredsjöstugan stått, Små visor i folkton och Berättelser och brev från bygden. Berättelserna kan komma att bli tillgängliga från denna hemsida senare.

En annan lärare som bidrog i samhället vid sidan av skolan var Yngve Jansson Reding. Reding gjorde sig känd som en stor hembygdsvän och lade första grunden till en Hembygdsförening i Ljustorp genom att samla intresserade och 1937 ge ut en hembygdsskrift som fortfarande säljs av Hembygdsföreningen.


Lärarbostäder
Lärarbostaden var en del av löneförmånerna. Att det blev så förklaras av att det var väldigt svårt att snabbt ordna bostad på alla de platser som skola ordnades på. I början var det omgivande samhället planerat för självhushåll, vilket krävde att läraren själv också fick möjlighet att hålla djur som ko, höns och en gris. Se ritningarna för Mellbergskolan som byggdes 1911. Det är först när den nya skolan i Mellberg byggs 1957 som lärarna inte har några bostäder i skolan utan det står dem fritt att ordna sin egen bostad.


Beställning av material
Skolans organisation var ju i början helt bestämd i den första Folkskolelagen. Skolan skulle ledas av en skolstyrelse vars ordförande var kyrkoherden. Anställning av lärare beslöts av sockenstämman efter förslag av skolstyrelsen. I praktiken var det kyrkoherden som var den operative chefen och han hade en minst sagt en stark ställning. Under Bergmans tid finns det bara spridda noteringar om materialinköp i styrelse/skolrådsprotokoll, vilket man kan tolka som att Bergman tog alla beslut själv. Widell hade att göra med en större lärarkår och fick agera på ett något annat sätt. Ett exempel är från ett skolrådsprotokoll från 1909. Ordförande kyrkoherden tar på sig att inköpa följande materiel som den samlade lärarkåren (Roten) sagt sig önska.
Till Bredsjöns skola: 1 Europas karta och 1 kartställ
Till Ås skola: 1 karta över Norden, 1 metermått, bibliska plancher till Nya testamentet ser 1 samt reparation av tellarium med lunarium.
Till Mellbergs skola: Väggtaflor över djurriket (nr 91) och kolorerad väggtafla över de 5 människoraserna.
Till Åsängs skola: Nya katalog och dagbok, en länskarta, 1 svart tafla, 1 trappstege och bänkar i afklädningsrummet.
Till Mjällå och Edsåkers skola: 1 kolorerad väggtafla över de 5 människoraserna och 1 kartställ.
Till flyttande småskolan Mellberg-Lagfors: 1 räknebok och taflor för åskådningsöfningar (nr 18)


Nyare tids skola
För att klara efterkrigstidens ökade krav på skolan beslöt Ljustorps kommun att bygga en ny centralskola för hela kommunens behov. Skolbygget sattes igång 1956 och var helt klar 1958 med successiv inflyttning under tiden. Skolan planerades för befolkningen i början på 1950-talet, en befolkning som i början på 2000-talet planat ut på mindre än hälften av 1950-talets. Skolan har utökats med en gymnastiksal och fungerar väl. Läs mer Ljustorps skolan i Mellberg.
 

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2001 Ljustorps Hembygdsförening

Uppdaterad 20150510