[Transkriberat av Gunnar Berglund 20110915]
[Sammanfattning: Måns Olsson i Edsta döms att vart fjärde
år använda sina ägor i Mjölsätt istället
för ägorna i Edsta by till bete för sina kreatur eftersom
han äger mindre del i Edsta by än de andra bönderna där].
S.d. blef omsider afsagt ok slutit emillan Nils Au-
gustinsson DanielHåkansson ok Oluf Nilsson i Edstad å
den ena sidan Kärande, ok grannen Måns Olsson der-
sammastädes å den andra Swarande , at som Kärander-
ne äga 4 måhl mer i skatt i bolbyn än Swaranden
så åligger honom i anseende der till hwart fiärde år
wara med sin boskap i Miölsätter så länge åker
ok ängesbetning warar: men hösten må
han lika med sine grannar nyttia mulbeten.
S.d. uppå Länsmannens i Indal Erik Henrikssons ok
Nämndemannens Nils Pärssons i Härfwom samt Jon Erssons
i Skiällstad fullmaktige å Indals Soknemäns wä-
gnar kungöran, ok nu warande Nämndemannen ifrån Lius-
torps sokn samtycke, blef i anledning af Härads Synens up-
skåfsdom d 13 Aug År 1701 afsagt ok slutit at när
laga tid infaller innewarande år, till Häradssyn
inrätta Gräntseskildnaden i Skog ok mark emillan
bägge dässe soknar, äffter de skähl som parterne
då å
bägge sidor kunna andraga ok förubringa, Synemän
utses ok nämnes ifrån Lidens ok Häsiö soknar.
d 7.
S.d. infunno sig Nils Isaksson i Jafwa å den ena sidan
ok Isak Jansson ok Edward Jansson å egne samt grannens
Pär Pärssons i Jafwa å den andra, begärande Nils
Isaksson
at des witne motte blifwa afhörd till uplysning i deras
twistighet angående rättighet i ödesgodset eller öster
öst-
byn; hwar med som Swaranderne wore till frids så fram-
kallades Giöran Olsson i Brötmor, Jöns Giöransson
dersam-
mastädes ok Nils Frantsson i Bäring, ok som intet jäf
war emot dem så aflade de den wanliga witneseden
ok der på undfinge förmaning, sedan toge 2 sitt afträde
ok Giöran Olsson witnade således. Iag har hört af mine
föräldrar ok gamla Nämndemän at ödsgodset är
inlagt af
skog ok mark till betesgiäla för främmande eller enspän-
nares hästar, som reste den tiden siövägen, förrän
landståg blef
igenom landet, en tid deräffter skattlade de samma giäla
till 5 måhl kallande den Bunsgiälan, någodt der äffter
blef samma giäla påökt med ett måhl [??] sade
Nämnde-
män at den giäla intet kan swara eller wara god för 6
måhl
hwar på den som samma giäla brukade swarade ey skall nå-
|