Första sidan    
  Hembygdsgården  
   

Ljustorps Hembygdsförening

 

Hembygdsgårdens historia

OBS! Du kan få första delen av denna text uppläst. Klicka här!

De första spåren efter Hamregårdens första bonde hittar vi i en skattelängd från 1576. Han heter Olof Ersson och år 1595 får vi reda på att han ägde 4 kor. Under 1613 - 1618 uttaxerades en extra skatt för att kunna köpa tillbaka Älfsborgs fästning, som man förlorat till danskarna i ett krig. För många bönder i Ljustorp blev det en kännbar utgift. De båda bönderna i Hamre betalade den ytterligare skatten utan att behöva restera vilket vi tolkar som att Hamrebönderna hade god ekonomi. Den ekonomiska stabiliteten fortsätter under 1700-talet, vilket de relativt frikostiga " morgongåvorna" till brudarna ger besked om. Mellan 30 till 180 lod silver ( 1 lod = 13,3 gram silver ).

1780 delades Hamregårdshemmanet mellan 2 bröder. Kvar på gården blev Pär Pärsson den yngre. Den andre brodern bosatte sig på dåvarande "löta", på den så kallade "PerLarsch-tomta", som ligger i skogsbrynet mot Öppom.

Den förste ägaren 1576 bodde helt säkert på den plats där hembygdsgården nu står och den andre bonden hade sin bosättning där Valle Berg bodde. Det öppna, torra och soliga läget talar för att de första bönderna bosatte sig på denna kulle.

150 m söder om hembygdsgården hittade Bert Ove Backström för några år sedan en stenyxa i sitt potatisland. Yxan finns på hembygdsgården. Fyndet ger signaler om mänsklig verksamhet redan under stenåldern ( äldre än år 1000 före Kr. ).

Platåer typ Hamre och Öppom har visat sig vara eftersökta lägen för stenåldersfolkets aktiviteter. Den djupa havsvik som då hade sin strand 10-15 meter nedanför Hamregårde3n gav säkert skydd med rikligt fiske och säljakt.

Låt oss återvända till Pär Pärsson den yngre som bodde kvar på gården. En karta från 1782 förtäljer att mangårdsbyggnaden hade nuvarande läge och att gårdstunet var kringbyggt med ytterligare 3 hus. Som regel fanns ett portlider genom vilket man körde in på gården. Anledningen till detta byggnadssätt kan bero på ökad säkerhet och mer lä för vindarna.

Även hus i Stavre och Bredsjön tillämpade liknade byggnadssätt. Bostadshuset 1782 var säkert en sk parstuga - 5 m bred och 14 meter lång med ett rum på vardera gaveln. Mitt i huset fanns farstu och kammare. Det nuvarande bostadshuset uppfördes 1820 till 1840.

Hemmanets ägare från delningen 1780.

1780 Pär Pärsson d y 1735 -1815. Märta Ersdotter 1757 - född i Björkom.

1814 sonen Erik Persson 1780-1869. Greta Juliana 1785-1824. Anna Stina Andersdotter 1801- .

1856 Erik Jonas Persson 1813- .Lisa Kajsa Andersdotter 1810- .

18-- sonen Anders Petter Hamrin 1844- . Märta Brita Ölen 1846-1899. Anna Kristina Fröberg 1864- .

1901 Per Fridolf Edsmark 1874 från Gideå. Dottern Katharina Christina Hamrin 1874-.

1907 Per Gustav Bergström 1860- från Indal. Katharina Margareta Edström 1859- .

19-- sonen Jonas Fredrik Bergström 1884-. Hushållerskan Anny Nordin.

I nära 300 år gick hemanet i arv mellan familjemedlemmar.

 
Fredrik Bergström med sin häst framför Hamregården 1954. Foto Torsten Sundberg.

Fredrik Bergström var således den siste bonden. Utöver jordbrukare var han byns elektriker. De första elinstallationerna gjordes av Fredrik.

Fredrik var också återförsäljare av elartiklar såsom lampor och radioapparater. Fredriks första radio finns i hembygdsgården och den fungerar fortfarande. Dessutom hade han tröskverk som under höstarna vandrade mellan gårdarna i grannskapet. I Skäljom hade han en ramsåg där många bönder sågade sitt husbehovsvirke. Vid sågningen hade han problem med att drivremmarna slirade och ofta besökte han affären som var granne med sågen för att komma över aska som skulle avhjälpa problemet.

Hembygdsföreningen fick köpa huset med tomt och en del inventarier för 1500 kr. Anny Nordin, som bodde i huset inpå 1960 talet, skänkte frikostigt 1000 kr till hembygdsföreningen. Resterande köpesumma tiggdes ihop bland intresserade ortsbor.

Ytterligare byggnader har sedan fogats till för att klara hembygdsföreningens ökande verksamhet.

Bagarstugan byggdes av timret från en hölada i Sanna år 1994. Virket skänktes av Jan Sandström i Sanna.

Häbbret kommer från Frans Lodéns hemman i Edsta år 1987 och används som utställningslokal.

Scenen stod klar år 2003.

En översiktskarta från 2021 visas här.

Byggnaderna är medsols huvudbyggnad, tältplats/källare, uthus, bagarstuga, häbre, scen.

Storskifteskartan från 1781/2 med husen visas här.

Några miljöbilder från tunet; Överblick, häbre och scen.

 

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2001 Ljustorps Hembygdsförening

Uppdaterad 20210607
20231026