Till sprutan hörde en vattenhink i koppar. Spruttypen kallades ofta
assuransspruta. Namnet assuransspruta kommer troligen från det att
brandstodsbolaget krävde tillgång till spruta som försäkringsvillkor.
Förekom före andra världskriget. Sedan kom nya typer
Vattenhinken fylldes med vatten, sprutan stacks ned i hinken och handtaget
drogs upp. Sedan gällde det att så snabbt som möjligt spruta
ut vattnet över elden. Greta Forsberg berättar att trots sprutans
oanselighet var den effektiv. Greta minns att 1937 hade grannen i Lövberg
hållit på och bakat i tre dagar och på tredje dagen spred
sig elden på gården från bagarstugan. Hela byn kom på
benen och man bildade kedja och med hinkar fick man fram vatten som sedan
sprutades på med assuranssprutor och man lyckades hejda elden och
släcka. Andreas Zehlin berättar att småpojkarna kunde också
leka med sprutorna och spruta vatten på hönsen och orsaka kalibalik.
Efter andra världskriget komm andra typer av brandsprutor. |