Första sidan    
  Hembygdsgården  
    Samlingar

Ljustorps Hembygdsförening

 

Slaga för tröskning

Slaga användes för att skilja sädeskornet från sitt ax och skal. Man strödde ut säden på golvet i logen, fattade sedan i det smala träskaftet till vilket ett tyngre trästycke är fästat med en läderrem och slog mot säden på golvet. Skaftet är märkt 1865 PGBS.
Före medeltiden tröskades med klubbor. Den tvådelade slagan ger större kraft och möjlighet att tröska mer säd. Slagan tillhör de många tekniska nyheter som infördes efter år 1000 ( Jordbruket under feodalismen, Janken Myrdal ).Slagan finns i olika utföranden som har sina fördelar och nackdelar. En längre slagval ger större kraft men sämre precision i slaget, vilket passar för större sädesmängder och tvärtom. Man har kunnat särskilja halvdussinet olika typer av slagor. Efter arbetet med slagan skulle kornen skiljas från agnar och boss. Första momentet var att använda såll, sedan kastades säden upp i luften för att det lättare skräpet skulle föras bort i vinddraget genom trösklogen. Hela arbetet med att få fram säd för malning skulle vara klart till jul.
Kring år 1870 var det främst de större jordbruken som hade tröskverk, men mindre vandringströskverk spreds snabbt mellan 1870 och 1900 i södra Sverige, medan de var ovanliga i Norrland.
I Ljustorp finns flera kända vandringar, som drevs av hästar och som användes några årtionden in på 1900-talet för tröskning. De första motorerna i form av lokomobiler och tändkulemotorer kom till Ljustorp strax efter 1910.
Slagan var en enkel och väl fungerande konstruktion som användes i ca 800 år.


Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2001 Ljustorps Hembygdsförening

Uppdaterad 20050228