Innan vi går in på båtsmännens liv och leverne, kan det vara lämpligt
att ge en kort sammanfattning om båtsmanssystemet i Sverige.
Steg för steg, under andra halvan av 1600-talet, byggdes båtsmanssystemet
upp i landet. Syftet var att åstadkomma ett stridsdugligt sjöförsvar.
I socknarna skulle bönderna indelas i rotar om c:a 10 rotehållare, som
skulle hålla båtsmanstorp, utrusta båtsmannen med kläder m m samt betala
en "årspenning" för hans insatser i försvaret av landet. Inte förrän sekelskiftet
1900 upphörde båtsmanssystemet.
I en kassa- och protokollsbok från 1791 till 1900 kan
vi i detalj följa det mesta som gjordes inom roten.
Med hjälp av detta dokument, skall vi försöka återge en konkret bild av
det årliga arbetet inom rote. 1791 kommer vi att återge i detalj och låter
det året vara modell för övriga år. Succesivt förändras arbetssättet inom
roten, men stommen i 1791 års redovisning finns i huvudsak kvar.
Fjärde båtsmansroten i Ljustorps socken år 1791.
Roten omfattade följande bönder:
|
|
Måltal |
Högland |
Mårten Isaksson |
16 ½ |
|
Jon Nilsson |
16 3/4 |
|
Hans Olofsson |
15 1/4 |
|
Anders Nilsson |
15 |
Öppom |
Per Ersson |
14 1/4 |
|
Lars Larsson äldre |
8 |
|
Isak Olofsson |
13 3/4 |
|
Lars Larsson yngre |
9 3/4 |
Hamre |
Lars Ersson |
12 |
|
Per Persson yngre |
6 |
|
Lars Persson |
6 |
Skälljom |
Jon Ersson |
9 ½ |
|
Erik Larsson |
7 ½ |
|
Isak Nilsson |
4 ½ |
Frötuna |
Jon Ersson |
11 15/16 |
Måltalet visar hemmanets storlek och tillkom på 1500-talet för att skapa
rättvisa vid beskattningen av stora och små jordbruk. När exempelvis kostnaderna
eller naturaförmånerna till båtsman - såsom korn, smör och kött fördelades
bland rotebönderna användes måltalet d v s den som hade 12 mål betalade
dubbelt så mycket mot den som hade 6 mål. Viss rättvisa åstadkom man med
hjälp av måltalen.
Årspenningen till båtsman varierade under åren. Som ex. kan nämnas att
lönen 1814 var 2 riksdaler att jämföra med att ett lamm kostade 1 riksdaler.
Båtsman hetta Johan Smed - antogs 1791.
Båtsmännen tilldelades rotens båtsmansnamn som i detta fall var Smed.
Övriga båtsmansnamn i Ljustorp var Bovén, Staf, Högberg, Åsing, Boding
och Hög. Lägsta ålder för att bli antagen var 16 år och högsta åldergräns
var 36 år som sänktes till 32 år. Krämpor och sjukdomar var ofta orsak
till avsked eller som det hette - de "kasserades."
Utrustningen av båtsman.
Utrustningen av båtsman sågs över inför varje års generalmönstring. Karlskrona
och Skeppsholmen var de vanligaste mötesplatserna där båtsmännen övades.
Förutom vård och reparation av båtarna deltog de även i militär utbildning.
När vi krigade med våra "grannar" deltog båtsmännen i sjöslagen. Vaxholms
fästning behövde många båtsmän i försvaret av huvudstaden. Båtsmännen
hade inte uniform utan gick klädd i allmogekläder av grå vadmal. Klädernas
utseende följde vissa bestämmelser.
S k utredningspersedlar skulle bytas till nya vart fjärde år, därför
noterades antalet år eller antalet "tåg" eller mönstringar de varit med
om. Det var:
Storsäck av segelduk - andra tåget
Hängmatta - tredje tåget
Täcke eller rya - första tåget
Kapp-rock eller kavaj av grå vadmal - tredje tåget.
Dessa persedlar måste båtsman lämna in till rotemästaren, som förvarade
dem till nästa mönstring. Övriga persedlar, som roten skulle hålla med
var följande:
Jacka
Byxor
Väst
Svart hatt
Läderskor
Skjorta av blågarn
Strumpor
Näsduk
I protokollen från mötena med rotehållarna noterades vilka som skulle
köpa in vad. Efter några årtionden uppdrog man till båtsman att själv
köpa in sina persedlar inom ramen för ett fastställt belopp. Skulle det
saknas persedlar köpte kompanichefen in det som behövdes och skickade
räkningen till roten.
Båtsman hade rätt till fri skjuts.
Båtsman hade rätt till fri skjuts när han skulle mönstra. Bland rotehållarna
auktionerade man ut skjutsarna till den som lämnade lägsta budet.
Under 1790-talet och några decennier framåt samlades båtsmännen i "Juran"
eller Njurunda, Maj och under senare tid Sundsvall. Man kan nog misstänka
att de som samlades i Sundsvall åkte båt till övningsplatserna. Från Njurunda
fick man troligen gå eller marschera. Häst med vagn drog deras utrustning.
Rotemästaren hade ett drygt arbete med att hålla ordning på alla kostnader
som varje års mönstring förde med sig. Många i roten hade på ett eller
annat sätt bidragit med sin insats. Allt summerades och fördelades efter
måltalet per rotehållare. Ingen lätt uppgift att få ordning och reda i
den röra som blev följden av deras sätt att fördela arbetet på alla rotehållarna.
Sammanställning över båtsmän som verkat inom den rote
som omfattade byarna Högland, Öppom, Hamre och bonden som ägde hemman
nr 12 i V Frötuna
Båtsmansrotens anteckningar, kontrakt m m finns bevarade från 1791
1788 antogs Johan Jansson - Smed f.1764 som båtsman. Han hade
sina rötter från Högland, där hans far Olof Olofsson - Högberg var båtsman.
Torpet låg i Mellberg c:a 2-300 m inne i skogen intill Rudolf Lindbäcks
torp. Han kallade torpet för Smedstorpet. Båtsmanshuset flyttades vid
laga skifte 1834 till Lindbäcks torp och huset finns fortfarande kvar
där.
1810 blir Anders Danielsson - Smed f.1789 båtsman. Varifrån han
kom är okänt. Under sin tid som båtsman var han ungkarl och bodde inhyses
i V Frötuna. Vid generalmönstringen 1825 blev han avskedad. Troligen hade
han sjukdom eller men som gjorde att han inte klarade av sjömanslivet.
1827 utsågs Jonas Jonsson - Smed f.1806 till båtsman. Vi vet
inte varifrån han härstammade. Bönderna i Högland ställde iordning båtsmanstorpet.
Strax ovanför själva bondbyn ligger 2 båtsmanstorp. 1837 dör han i Gävle
1841
Ny båtsman antages från 1 jan 1846 - drängen Magnus Jonsson från Frötuna
Auktionen : Stugubyggningen tomtas upp och timras och täljes innan och
utom - Lars Ersson, Hamre för 50 banco
Kornlada upptimras och täljes innan och utom - Christian Olofsson, Öppom
för 30 banco Fähuset tomtas upptimras täljes innan och utom - Christian
Olofsson Öppom för 24 banco. De nämnda husen skall vara upptimrade till
mitten av september 1847.
Hur mycket näver, tegel, klåvor och takbräder samt spik och kalk som varje
bonde i Öppom skulle bidra med beslutades av roten.
Magnus avancerar så småningom till korpral men 1859 skiljs han från sin
tjänst p g a vanart. Husen och jorden säljs nu på offentlig auktion. Efter
prövning av anbudet och överläggningar beslutades att båtsman Bovengs
anbud gillades och antogs. Här bodde familjen till 1865 då de flyttade
till Hamre och bosatte sig på Axel Bårmans torp intill Skälljomsbäcken
Magnus Boveng ersattes 1859 med Olof Andersson - Bovén f.1839 i Stavre
där fadern var båtsman och hette Anders Smed.
Rotebönderna beslutade i juli 1847 om vilka åbyggnader som de skulle uppföras
på båtsmanstorpet.
3 tunland jord varav 1 i brukat skick och 2 i obrukat. Jorden skall lagligt
insynas i fullgått stånd.
1 sexknutstuga - 15 alnar x 9 - skall uppsättas, med spis, bakugn, en
kornlada - 11 alnar x 9 - med kastloge
1 fähus - 8,5 alnar x 7,5 med ett utskäfte till svale, vilka hus skall
vara behörigt inredda.
Mulbete för den boskap som torpet föder erhålles av rotens utmarker där
torpet är beläget d v s Öppom. (Sedermera Åsingstorpet)
Gersel och stör till torpets inhägnader även vedbrann får tagas på öppomsböndernas
skog efter anvisning.
Båtsman skall själv stänga och framgent underhålla hägnaden och även skall
han underhålla husen sedan de blivit behörigt insynta i sin och sin hustrus
livstid. Men skulle båtsman igenom vanfrejd bliva i förtid utur kronans
tjänst utstruken, så går han sina nämnda förmåner förlustig och torpet
i sådant fall genast till roten återfaller.
1 maj 1847 får Magnus Jonsson - Boveng tillträda torpet och i sin och
sin hustrus livstid bruka och begagna.
Efter beslutet om vilka hus roten skulle uppföra, genomfördes en entreprenadauktion
d v s den som lämnade lägsta budet fick uppdraget. Timret skall tagas
av det virke, som roten redan framkört och husen får sättas på den plats
där timret nu ligger i Bäckan och på de tomter som båtsman öderöjer. Torpet
låg mellan Vargmyrvägen och Sannemon. I mitten av 1860-talet mördades
en kvinna i Edsåker, som båtsman blev inblandad i. Han dömdes för delaktighet
i mord och satt på Varbergs fästning från 1866 till 1888, då han benådades.
1866 tillträdde Mattias Wikman - Bovén f.1848 som ny båtsman.
Han hade sina rötter från torpet vid Flärken i Frötuna. Nytt båtsmanstorp
ställdes iordning 1867. Det låg intill Färbäcken i Åsäng. Torpet övertogs
av båtsman, efter det att tjänsten upphörde vid sekelskiftet 1900.
Ljustorp 2007
Arnold Thunström
Not
Se också uppgifterna från de officiella rullorna om torpens
placering. (OU)
|