Första sidan  

Om hemsidan

Ljustorps Hembygdsförening

Olof Ulander, som byggt upp Ljustorps Hembygdsförenings fysiska bildarkiv och tagit initiativ till och byggt upp hemsidan med stöd av Arnold Thunström, berättar hur det hela började:
Mitt engagemang började 1999 när jag gick i pension. Arnold Thunström, ordförande i Ljustorps Hembygdsförening, frågade om jag kunde organisera upp de bilder som Ljustorps hembygdsförening samlat in. Lennart Lööf hade börjat digitalisera ca 100 bilder med 1990-tals teknik. Arnold hade lett många studiecirklar, som producerat en lång rad häften, där man dokumenterat centrala delar av Ljustorps historia. Det var "Lagfors gamla järnbruks historia", "De vattendrivna ramsågarna", "Flottningen i Ljustorp", "Ljustorps finska bosättningar", "Samerna i Edsåker", häften om vem som bodde var i byarnas torparstugor m.fl.  
Läs mer här.

En studiecirkel i Bredsjön blev närmast en institution för de berörda, se bilden ovan. Den här gruppen var verksam i ca 10 års tid och fick fram många bilder som lånades in, scannades, analyserades och lämnades åter. Deltagare i Bredsjöcirkeln vid detta tillfälle, 20020212, var  från vänster; Arnold Thunström, Andreas Zellin, Inga-Lill Eriksson, Hervor Wrang, Elsie Rhodin, Ivar Åkerlund, Nils-Erik Lindström, Siv Eriksson, Inga-Greta Olsson, Gertrud Eriksson, Tore Dahlin, Göran Andersson, Sven Eriksson.

För att samla informationen kring varje bild infördes en blankett och ett numreringssystem, vilket gav stadga åt informationsinsamlingen; en byråkratisk blankett för att åstadkomma en besjälning av bilderna. Dessa blanketter blev senare ett perfekt underlag för att skriva in data i bilddatabasen Theodor.

Jag tyckte att det fanns mycket material förutom bilderna, som borde göras tillgängligt för föreningens medlemmar och allmänheten/forskare, så därför beslöt jag mig för att bygga en hemsida.
Att bygga en hemsida kräver kunskap, som jag fick via en Komvux-kurs. Hur jag skulle lyckas med detta visste jag inte så därför öppnade jag en domän, där jag kunde pröva mig fram tämligen ostört och utan krav. Det blev www.ulander.com med tillägget /ljustorp för Hembygdsföreningen. Nu öppnade sig möjligheten att enkelt publicera sådant som kunde komplettera Arnolds alla skrifter.

Jag gjorde en struktur med alla drygt 30 byar i Ljustorp och Arnold skrev ned de historiska fakta vi hade per by. Det var också ett bra ställe att dokumentera speciella händelser och berättelser som kunde knytas till en by. Det har blivit en hel del sådana småberättelser och inventeringar av byggnadsrester efter ex skogsarbetarkojor, fäbodar, kvarnar, kraftverk med kartor, skisser och bilder.

Ett annat ämne som jag gav mig på tidigt var att försöka presentera sevärdheter. Till att börja med i form av korta texter och en karta. Utvecklingen gick åt flera håll. Historierna blev längre och kartläggningen mer omfattande. Arnold bidrog med kunnande och ett brett kontaktnät. När en plats var kartlagd, dokumenterad och då ofta publicerad på hemsidan ordnades vandring på platsen, ibland med kolbullar och fika men alltid med berättelser. Så gjorde vi med Tolvmansbodarna, Edstabäckens förindustriområde, Skäljomsbäcken och Glupen.  Det kunde komma 50 personer till sådana träffar. Varje sådan händelse och många andra blev i sig en ny berättelse som dokumenterades och publicerades.

En utflykt till Glupen 20060909. Olof Ulander berättar om platsens historia. Foto Torsten Sundberg

På hemsidan finns idag ca 150 sådana små nutidsberättelser. En stor del av dessa har sedan kunnat återanvändas genom publicering i Ljustorps lokala tidning Ljustorpsbladet, som delas ut gratis till alla hushåll i Ljustorp och prenumeranter på annan ort. Av de 150 reportagen har en del valts ut för att beskriva cykliska händelser i Ljustorp under rubriken Ljustorpsåret.
Hembygdsföreningen hade i många år jobbat med att sätta ut skyltar och märka upp stigar med stöd av Margareta Bergvall påLänsmuseet. En motor i att märka upp historiska stigar var och är stigfinnaren Elisabet Nilsson. Lena Liljemark, verksam i Ljustorps Sockenförening, såg att historiska stigar var intressanta ur turistsynpunkt och kunde kopplas till geocache-information och GPS-vandring. Efter lite sökande skapade Lena ett Leaderprojekt där hon, Elisabet och jag ingår. Nu är ca 30 stigar kartlagda och dokumenterade på en egen hemsida www.upplevljustorp.se/vandra.htm. Varje stig finns dessutom på ett dubbelsidigt A4-ark med historia, kartor och stigbeskrivning som delas ut på turistställen.
Många historiska bilder är mycket beskrivande och har ett poetiskt skimmer så en given åtgärd blev att presentera en bild varje månad som Månadens bild. Det påbörjades år 2002 och jag avslutade det år 2008. Två sådana bilder och bildbeskrivning presenteras fortfarande (2013) i varje nummer av Ljustorpsbladet.
 
Jag tyckte att även föremål skulle kunna presenteras på hemsidan. Det behöver ju inte vara dyra föremål utan föremål som blev intressanta genom att de kunde presenteras med en historia. För att få en historia att berätta skapade jag en grupp med kunniga personer, som hjälpte till att berätta om föremålen. I gruppen ingick Greta Forsberg, Martin Nygren, Andreas Zelin, Märta Rönngren och Arnold Thunström. Det utmynnade i Månadens föremål.  Den serien levde lika länge som Månadens bild eller 79 månader. Dessa föremålsbeskrivningar har resulterat i massor av kontakter inom och utom landet. Vi har kunnat hjälpa ett radiomuseum i Holland och stickmaskin-intressenter i Danmark och Norge förutom alla svenska kontakter.
Tidigt såg jag att bilderna kunde skapa sammanhang och beskriva förändring och utveckling. Bilderna behövde bearbetas och jag försökte sätta mig in i de verktyg som fanns. År 2003 skapades Registreringsgruppen, en grupp under hembygdsförbunden i länet. Där skapades kontakt med museer och andra med intresse för digitalisering. Så småningom kunde jag skriva ett dokument med kvalitetsnormer för scanning i hembygdsmiljö, dokumentet finns på Theodors hemsida men även på denna hemsida. Arbetet i Registreringskommittén ledde också till att databassystemet Theodor blev anpassat för hembygdsföreningar och blev tillgängligt. 2004 höll vi i Registreringskommitten en första kurs där jag höll en digitaliseringskurs en dag och nästa dag tillsammans med Olle Burlin påLänsmuseet, undervisade i användningen av Theodor. Med på kursen var flera personer från Ljustorps hembygdsförening. Vi hade sedan oktober 2003 en grupp inom hembygdsföreningen som arbetade med scanning och  bildregistrering i Theodor. Gruppen fortsatte även under 2004.

Den första kursen hölls 20041205. På bilden ovan samarbetar Märta Rönngren, Lennart Lööf och Barbro Nilsson från Ljustorps hembygdsförening.

Med möjlighet att anpassa bilderna byggde jag upp först korta sekvenser som lades ut på hemsidan.

Sedan blev det riktiga powerpoint-presentationer som var lämpliga för en berättarkväll på hembygdsgården och andra ställen. Det var ofta 2 x 45 minuterspresentationer.
Någraexempel:
140 år genom fotografernas linser
De första motorfordonen
Flottningen i Ljustorp
Gamla bilders historia för framtiden
Metodikpresentation
Ljustorps historia
Ljustorps medeltid
Mellbergs utveckling
Janne Vängman i Ljustorp
När elen kom till Ljustorp
Skolan i Ljustorp
Vykort från Ljustorp
Ca 25 olika presentationer av denna typ och över 50 framföranden hardet blivit.
Några av dessa presentationer gjordes om till bildspel för hemsidan. Materialet har också blivit bas för ett antal bildutställningar, ex Skolans utveckling i Ljustorp och De första motorfordonen i Ljustorp.

Arnold Thunström avgick som ordförande 2004 och jag fick hoppa in 2005 som ordförande för att lösa ett akut problem. Mitt eget fokus fick ändras till mer utåtriktad verksamhet. Det blev mycket berättarkvällar vilket krävde material. 2007 ville jag tillbaka till en fokusering på utveckling av hemsidan och dess möjligheter. Jag lämnade därför ordförandeskapet. När en ny ordförande valts ändrade föreningen fokus.

 Olle Burlin gjorde en nätversion av Theodor. Det fick fart på intresset på nytt för bilddatabasen och när Länsmuseet ställde upp med Dan Jonsson arbetade jag tillsammans med honom i stort sett dagligen i 5 månader på museet. Museets motkrav var att materialet skulle publiceras. Min ambitionen var bl a att kolla varje personnamn mot de officiella registren för att öka sökbarheten och minimera felen. I mars 2008 var inskrivningen klar och kunde strax därpå publiceras på internet. När bilddatabasen lades ut fick den ett mycket stort gensvar. Det året ökade antalet besök på hemsidan med 38 % till 9000 besök. De som uttryckte största glädjen var utflyttade ljustorpare och deras barn.

Det låg i tiden att också kunna göra informationen på hemsidan sökbar via karta. Sedan tidigare hade föreningen ett avtal med Lantmäteriet så det låg nära till hands att fortsätta den vägen. Google hade inte slagit igenom på samma sätt som idag. Lantmäteriets kartor var bäst för vårt område och långsiktigt stabila. För att bilderna skulle bli sökbara via kartan gick jag på nytt igenom de 2000 bilderna, nu för att formulera så detaljerad platsbeskrivning som möjligt. Om jag minns rätt blev det ca 350 platser som fördes in på 27 delkartor, vilka nåddes via en huvudkarta. Alla småberättelser, skogsarbetarkojor och varje enskild bild i bilddatabasen kan sökas via kartan. Jag gjorde ett försök att föra in Arnolds torpinventering på generalstabskartan för ett av de 27 områdena, men det blev inte riktigt bra så den ambitionsnivån vilar för närvarande.

I Ljustorpshembygdsförenings samlingar finns en del ljudinspelningar. För att kunna göra inspelningarna tillgängliga och rädda dem från att förstöras gick jag en kurs i Stockholm och tillsammans med några andra i Registreringskommittén ytterligare en kurs i Sundsvall. Med den nya kunskapen formulerades kvalitetskrav och jag satte ihop en kurs för hembygdsföreningar och höll den kursen två gånger. Sedan var det bara att ge sig på Ljustorpsmaterialet och en del kan avnjutas här.

Hemsidans utformning gjordes från början för att kunna läsas från mobiltelefon. År 2002 var Nokias mobiltelefon Communicator vägledande med drygt 600 pixlar skärmbredd. Efterhand har sidbredden ökats något för att utnyttja utvecklingen på mobilsidan. Åtskillig möda har jag lagt ned på att flytta in besöksinformation på sockennivå i mobiler som utnyttjar GPS. Framväxten av app-tekniken har visat vägen, men det måste jobbas på kanske länsnivå och intresse/förutsättningar finns ännu inte trots starkt stöd av Margareta Bergvall påLänsmuseet.

Under senare år har mycket tid ägnats åt den äldre historien som kan kopplas till Ljustorp. Ett omfattande arbete blev powerpoint presentationen av Ljustorps medeltid. Ett försök att tydliggöra den tekniska och sociala utveckling som skedde under denna omvälvande tid.

I början på 2011 kom Gunnar Berglund och jag överens om att skapa ett fristående projekt för att göra Ljustorps Tingslags Domböcker tillgängliga i första hand via hemsidan www.ulander.com/ljustorp. Domboksprojektet är mycket omfattande och domboken från 1609 till 1750 är utlagd och kan läsas på hemsidan. 1650 till 1750 har indexerats av Gunnar (primus motor), vilket ger möjlighet att via ca 30 000 länkar in i materialet hitta var en viss person eller ort är nämnd!!

Jag och Gunnar Berglund fotograferar 300 år gamla och elakt dammiga domböcker. Här på Landsarkivet i Härnösand men mycket fotografering har även skett på Riksarkivet i Stockhom.

Arbetet med att fotografera domböckerna samt att indexera och transkribera innehållet fortsätter och kommer förmodligen att pågå under lång tid. Ett antal år har transkriberats och lagts ut av främst Gunnar. Flera personer är inblandade i forskningen. Projektet är så pass unikt att deltagare från Njurunda, Jörgen Blästa, Tyresö, Joakim Wiklander anmält sig och kunnat bidra med transkribering.

Länsmuseet har under 2011 valt att anpassa Ljustorps bilddatabas till det stora Europeiska projektet Europeana där Ljustorps bildhistoria nu också är sökbar.

Ett annat projekt blev verklighet tack vare ett samarbete med Olle Burlin. Ett av bildspelen på hemsidan  kunde vidareutvecklas med nya forskningsresultat och bilder till en bok ”Vårfloden 1919 i Ljustorp” som kom ut strax före jul 2012.

Utvecklingen på hemsidan har gått mot ökad fokusering på historia. Det betyder färre nutidsreportage och som väntat har det lett till färre besök men nivån på ca 5000 - 6000 anrop per år kan föhoppningsvis bestå.

Hemsidans material har kommit till användning i skoluppsatser, företagsinterna rapporter, reklamkampanjer bl a en i Tyskland, flera museiprojekt och varit utgångspunkt för en teaterpjäs. Det sistnämnda kom sig av att vid en träff som Timrå riksteaterförening ordnat presenterade författaren Martin Lindberg en pjäs och efterlyste mer material. Arnold berättade då om Guldrushen i Ljustorp och Martin fick referenser till bl a hemsidan. Den pjäs som blev resultatet "Guld och gröna skogar" sattes upp av Estrad norr och spelades i Ljustorp 20121012 varvid Martin var med och återknöt kontakten. På hemsidan finns också en litteraturförteckning över Ljustorpsmaterial som har lett till en viss försäljning av föreningens skrifter. Det som i särklass sålt mest kommer från en artikel i serien "Månadens föremål" som handlar om en stickmaskin. Där nämns att föreningen har en beskrivning och den säljs frekvent. Den viktigaste målgruppen är dock släktforskare, hembygdsforskare och andra allmänt intresserade. Bilddatabasen Theodor är det som utlöst störst lovord och varit viktig för många då de funnit unika bilder på föräldrar eller äldre släktingar.

Ljustorp 20130206

Olof Ulander

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2013 Olof Ulander

Uppdaterad 20130206

.