När vi, Gunnar Berglund och undertecknad, 2013 arbetade med att finna Pehr Löflings rötter i Ljustorp hittade vi via Ljustorps tingslags domböcker många intressanta personer och händelser. En av de mer särpräglade personligheterna var Jacobus Strandman kyrkoherde 1670-1684 i Ljustorp. En historia som dokumenterats är när hans sto blev stört av böndernas hingstar när han kom körande genom socknen och Strandman försökte få tinget att besluta om hingstförbud. Läs mer här under rubriken utvalda rättsfall.
Jacobus Strandman bodde på fastigheten Slätt nr 1 och var gift med Kristina Stigzelius som på något sätt fört med sig fastigheten från sin far kyrkoherden Nicolaus Stigzelius 1640-1668 som hade en gård i Lövberg.
Läs om prästbolet i Ljustorp.
År 2018 hörde Jan Nilsson, forskare från Umeå, av sig och med information om Löjtnanten Mats Persson kunde vi se en koppling till de tidigare uppgifterna. Under 2018 kontaktade en släktforskare Annika Franzon Ulf Lögdahl med ytterligare uppgifter om Ärkebiskopen Stigzelius som också kunde knytas till de tidigare uppgifterna.
Matts Helgesson (Mattias Helgonis) var bondson som blev komminister i Säbrå 1590. Han kom troligen till Ljustorp mellan 1603 då sonen Nicolaus föds i Stigsjö och 1605 då sonen Mårten föds i Ljustorp (Hammargren påvisar stor osäkerhet om namnet på Matts hustrur). Matts blir kyrkoherde i Ljustorp 1620 fram till 1640 då han avlider. Matts skildras som en aktad och värdig prästman. Troligen slår Matts sig ned i Lövberg och lämnar över fastigheten till sonen Nicolaus, som äldste hemmavarande son, då den äldste sonen Lars (Laurentius), den blivande ärkebiskopen, snabbt försvann ut i världen. Den tredje sonen Mårten blev också kvar i Ljustorp och utbildade sig till klockare och bosatte sig i Edsåker.
När Lars började i skola i Gävle behövde han ett latiniserat namn och det blev Laurentius Stigzelius efter födelseorten Stigsjö. De andra bröderna tog samma namn.
Nicolaus blir också präst och efterträder sin fader som kyrkoherde i Ljustorp när denne dör 1640.
På slutet av 1640-talet etablerar sig Löjtnanten Mats Persson i hembygden efter sina år i fält.
Av Ljustorps dombok, vårtinget 1688, framgår att år 1654 hade Mats far gjort sig av med huvuddelen av hemmanet i Slätt mot 13½ mål jord i Lövberg i en bytesaffär med prosten Stigzelius. Detta år och nästa återfinns Mats och hans bror Jon i mantalslängden under Slätt. Men bröderna köper de 13½ målen jord i Lövberg av fadern och Mats flyttar dit ( nuvarande Lövberg nr 3) och blir där bofast livet ut och Jon flyttar till Öppom. År 1657 säljer fadern två återstående mål jord och husen i Slätt till Nicolaus Stigzelius.
Av Nicolaus fem barn blir två söner präster, en dör under studietiden i Uppsala och de två döttrarna gifter sig med präster.
Dottern Margareta Stigzelius gifter sig med prästen Magnus Ostrocherus som blir kyrkoherde i Ljustorp 1668 efter Nicolaus död. De blir troligen den fjärde prästgenerationen på fastigheten Lövberg nr 4.
Magnus dör efter bara några år som kyrkoherde och ny kyrkoherde blir Jacobus Strandman gift med Nicolaus andra dotter Kristina Stigzelius. De kan nu bosätta sig på Kristinas fars andra fastighet Slätt nr1.
När Jacobus Strandman dör 1684 utses en ny kyrkoherde som hinner dö innan han tillträder. Samtidigt 1685 börjar Lögdö bruk att byggas upp och en ny tid inleds i Ljustorp.
Nästa kyrkoherde tillträder först 1687 och verkar till 1708. Hans namn var Eric Hellberg som bosätter sig på prästgården som han kompletterar med 3 nya hus. Han får bland annat en dotter Margareta Hellberg som gifter sig med skolmästaren Nils Strandman, son till kyrkoherde Jacobus Strandman. Margareta och Nils bosätter sig på fastigheten Slätt nr 1.
Redan 1701 dör Nils Strandman. Hustrun Margareta gifter om sig med brukspredikanten vid Lögdö, Ivar Teet 1707. Det är ”gångavstånd” mellan Lögdö kapell och gården i Slätt. Han kom att arbeta två år i Härnösand som lärare (1715-1717) och dör redan 1717. Margareta behåller hela tiden gården i Slätt,
Den fyra prästgenerationer långa sviten på Lövberg nr 4 bryts efter Magnus Ostrocherus och det kommer en bondfamilj som tar över gården. Gården lottas på tinget mellan sönerna efter faderns död. Sonen Erikförlorar lottningen om gården och får istället utbildning i trivialskolan, apologistklassen 1712-13 i Härnösand och tar sig namnet Erik Löfling.
Nils Strandman och Margareta Hellberg får dottern Barbro Strandman som träffar Erik Löfling. Fastigheterna Slätt nr 1 och Lövberg nr 4 ”möts” på nytt. Barbro och Erik får 1729 en son, Pehr Löfling, som kommer att bli Linnés favoritlärljunge och upptäcksresande i Sydamerika.
Erik försöker men lyckas inte få en varaktig kontroll över Slätt nr1.
Det knappt 100-åriga utbytet mellan gårdarna Slätt nr1 och Lövberg nr 4 bryts.
