Edstabäckens
tillflöden kommer från stora ytor i norra delarna av Ljustorp.
Det har tidvis funnits dammar av mindre storlek för att reglera flödet
i bäcken. Vattnet från de stora ytorna leds via bäcken
ganska brant ned mot Ljustorpsån i smala raviner. Sammantaget betyder
detta att det vid normalår är ganska enkelt att få tillräckliga
flöden för diverse vattendrivna verksamheter under vårfloden
men att flödet ganska fort faller i volym frampå sommaren.
År med stor snösmältning och eller regn kan generera mycket
stora flöden vilka i de trånga och branta vattenvägarna
skapar stora krafter som under långa tider av bearbetning har skapat
ett dramatiskt landskap. Lars Edstedt skriver i "Ljustorp förr
och nu" att större skadegörelse har skett utefter bäcken
åren 1671, 1677, 1728, 1729, 1885 och 1919.
Edsta bäckens potential har utnyttjats så länge vi känner
till. Det finns bl a beskrivet i "Tidsbilder från Ljustorp,
De vattendrivna ramsågarna" och "Ljustorp förr och
nu". Materialet till denna redovisning har hämtats från
dessa skrifter, källmaterial som köpehandlingar och kyrkoböcker,
intervjuer och viss kartering av området.
Läs också
mer om ägandet
av kvarnrättigheter i Edstabäcken.
Här skall vi koncentrera oss på aktiviteter från 1900
talet, som är de enda vi vet har lämnat några spår
efter sig. Den äldre historien har sammanfattats här.
|