|
Ljustorps Hembygdsförening |
Utflykt
i finnmarken
Material Arnold Thunström och Olof Ulander |
Bakom den finska invandringen på 1600-talet låg de svenska
storpolitiska ambitionerna. De många krigen tömde statskassan
och ytterligare skatter av allmogen ledde till för stor fattigdom
och konkurser. Idén från staten var att man skulle kunna
skapa mer skatteunderlag genom att större delar av Sverige odlades
upp, i första hand från mitten på landet ned till Dalarna
och Värmland. Dessa tankegångar sammanföll i tiden med
stora inre oroligheter i Rautalampi i Finland. Inbördes fejder pågick
- soldaterna våldgästade coh plundrade allmogen. Svenskarna
erbjöd finländarna att komma till Sverige och odla upp egna
gårdar på kronans allmänning - med skattefrihet i 15
- 20 år. Etableringar gjordes i Bredsjön, Skälsjön, Tjärsjön,
Återvänningen, Paljacka, Valpsjön och troligen också
Rigåsen. Laxsjöholmen ligger centralt i etableringarna och
verkar också ha fungerat som centrum. Det första skriftliga
spåret efter den förste finnen på Laxsjöholmen är
vid taxeringen 1637. Skattetaxeringen visade att två personer bodde
på holmen och att de hade två kor, ett sto, en kalv, 10 får,
en halv tunna korn och 4 fjärdingar råg till utsäde. 1639
skattlades Laxsjöholmen. |
||
|
||
Stora, välbyggda odlingsrösen som ligger utspridda i den lilla och splittrade odlingsmarken. Rösena ser ut att vara helt orörda sedan den sista odlaren, Erik Bill, försvann på 1660-talet. Att Erik bytte namn under sin vistelse i Sverige var normalt. De finska namnen accepterades inte utan de fick svenska namn när de skrevs in i kyrkböckerna. Den första övergripande karteringen av Ljustorp gjordes under 1700-talet och namn på många myrar och berg blev de namn som då användes i folkmun. De namnen var kan ofta härledas till de invandrande finnarnas svenska namn. | ||
En bit rensad mark där man tidigare odlat. Bilden är tagen mot söder ned mot Aldersjöån. Stenen i mitten, åt höger utgär gräns för hur långt man hade röjt ytan. | ||
Arnold Thunström granskar en formation som inte har kunnat tolkas. Är det en nedrasad källare eller del av någon annan byggnadskonstruktion? Det har ännu inte gått att återfinna bostadsplatsen som tyvärr kan ha legat där en väg brutits genom området. | ||
Aldersjöbäcken rinner fram söder om den uppbrutna marken. Odlaren Henrik Porkar förekommer inte i tullkvarnslängder och kanske hade han en kvarn i bäcken ovan. Tittar man i övre delen av bäcken är stenarna lagda så att man kan ha haft en skvaltkvarn ungefär i mitten på bilden. Bäcken har tveklöst tillräckligt med vatten. |
||
Det fanns mycket vatten kring odlingsstället så det var nära till det säkert viktiga fisket. Den skarpsynte kan också se en stor bäverhydda nära mitten av bilden. | ||
Deltagare vid utflykten den 25 maj 2006 lyssnar till Arnold Thunström som berättar om bakgrunden till bosättningen vid Aldersjöån. Utflykten var ett samarrangemang mellan Skogsstyrelsen, dvs Ulrika Stenbäck-Lönnquist och Ljustorps Hembygdsförening. Arnold Thunström stod för det historiska innehållet. 17 personer deltog. | ||
I mitten på 1700-talet tillsattes en Landsskillnadskommision med uppgift att fastställa gränsen mellan Medelpad och Ångermanland. Från deras arbete finns noteringar om torpet som Henrik Porka odlat upp. Gränsröset ovan är placerat i direkt anknytning till Porkas odling. | ||
Not 1. Riksantikvarieämbetets nr" Ljustorp 309:1". I den texten bedöms åldern på lämningarna till 1050-1500 så möjligen kan stället ha varit odlat före Porkas odling. |
|
Copyright © 2006 Olof Ulander Uppdaterad 20111217 |