Vad är ett gott klimatsamvete?
Olof Ulander

I debatten i massmedia verkar det som att alla nu accepterar teorin att det vi människor gör påverkar klimatet och det mest påtagliga är utsläppen av växthusgaser. Den stora växthusgasen är koldioxid som släpps ut i naturen av oss människor. Vad man släpper ut varierar stort mellan olika länder och dessutom varierar det stort hur man ser på sitt individuella ansvar. En extrem är den amerikanske presidentens ståndpunkt att ingenting får ändra den amerikanska livsstilen, den andra extremen är att vi skall alla inrikta oss på att ta vår del av det globala ansvaret. Sverige lutar åt det senare hållet, vilket uttrycks i Länsstyrelsens strategidokument (som finns på deras hemsida), där man kan läsa att nuvarande utsläpp för Sverige ligger på i genomsnitt 7 ton koldioxid per person och år och att vi långsiktigt måste komma ned till 1 ton per person och år. Många vill säkert göra sin del för att man skall bromsa den globala uppvärmningen, men hur skall man förstå sina egna bidrag? Några exakta beräkningar är mycket svåra att göra, men man kan göra enkla överslag som visar några beslut som leder till stora utsläpp av koldioxid.
Hur kan man dela in utsläppen?
Man kan dela upp utsläppen i sådant som beror på "Egna beslut och livsstil" och sådant som är "Gemensamt" för oss alla. Med "Egna beslut och livsstil" menas: Mat och dryck, boende, uppvärmning för boende, lokalt resande, semesterresande, konsumtionsvaror. Med "Gemensamt" menas: Infrastruktur (vägar , järnvägar, broar, idrottsanläggningar), tjänster ( vatten, telefon, post, sjukhus, utbildning), politiskt styre (kommun, landsting och regering). En engelsk studie (Not 1) i Cardiff gav att "Egna beslut och livsstil" krävde 75 % av de totala resurserna och "Gemensamt" krävde 25%. De egna besluten har således den största påverkan på de totala resurserna.
Några exempel:
1. Villauppvärmning
Låt oss ta några exempel för att studera koldioxidutsläppen specifikt. En normal villa har en total elförbrukning på ca 20 000 kWh. El producerad i Sverige har ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på ca 24 gram per kWh. I officiell statistik föredrar man att räkna på en nordisk elmix som har 91 gram per kWh, Not 2. Vår normalvilla förorsakar således 20 000x0,091 = 1820 kg CO2 per år. Bor man två personer i huset blir det 910 kg per person och år.
2. Bilresor
Tittar man på bilåkandet för en landsortsbo, så pendlar många med bil till arbetsplatser långt borta. Det torde vara svårt att komma under 1500 mil om året. Med en bensinförbrukning på 0,9 liter per mil för en äldre bil blir utsläppen 1500x0,9x2,36 = 3 186 kg koldioxid per år (och person).
3. Semesterresor
Ett annat område som det är lätt att räkna på är de populära resorna till varma stränder. Ett första exempel kan vara en bussresa till Opatija i Kroatien, vilket är en resa på 2x240 mil. Bussarna drar ca 4 liter per mil och tar ca 40 passagerare dvs 0,1 liter per mil/passagerare. Diesel ger ett utsläpp på 2,67 kg per liter. Resan ger då ett utsläpp på 2x240x0,1x2,67= 128 kg koldioxid per person. Gör man samma resa med flyg blir det lite annorlunda. SAS tre vanligaste flygplanstyper förbrukar i snitt 0,42 liter per sätesmil. Genomsnittligt platsutnyttjande är 65 procent. Det ger bränsleåtgång på 0,65 liter per passagerarmil. Varje liter flygbränsle ger 2,52 kg CO2. Släpps koldioxiden ut på hög höjd är klimateffekten den dubbla. En beräkning ger 2x240x0,65x2,52x2 = 1 572 kg koldioxid per person. Dvs betydligt mer klimatpåverkan än motsvarande bussresa (mer än 12 ggr mer) och en storleksordning som i klimatpåverkan närmar sig dubbla årsförbrukningen av el.
Ett populärt resmål är Thailand och man kan nog utgå från ett högre platsutnyttjande så klimateffekten blir ungefär 2x874x0,42x2,52x2= 3 700 kg koldioxid per person.
4. Mat och dryck, konsumtionsvaror
De två rubrikerna "Mat och dryck" och "Konsumtionsvaror" står också för betydande utsläpp, men är inte lika enkelt gripbara. Genom att undvika överkonsumtion (kasta mindre), minska mängden rött kött och flygfraktad mat når man en bit på vägen.
Sammanfattning
När man summerar utsläppen i exemplen ser man att det går att närma sig det långsiktigt hållbara målet max ett ton koldioxidutsläpp per år och person med den utveckling som sker. Det går idag att köpa helt koldioxidfri el, vilket om många gör det sänder kraftfulla signaler till investerarna.Not 3. Nästa gång man byter bil är det en möjlighet att halvera koldioxidutsläppen för den egna bilåkningen. Funderar man på att behålla sin gamla bil, för att den representerar så stor mängd nedlagd energi så kan det vara rätt tänkt, men bara som ett undantagsfall, se Not 4. Flyget utvecklar sina motorer mot lägre förbrukning och större plan, vilket ger lägre förbrukning per passagerare och man kanske inte behöver flyga långt så ofta, utan välja andra semesterformer. Betydelsen av de enskilda personernas beslut framgår av nedanstående förenklade tabell, där varken mat och dryck eller konsumtionsvaror har tagits med.

Dessa siffror som är en del av den totala förbrukningen skall sättas i relation till den långsiktigt hållbara nivån på 1 000 kg. Ett sätt att nå målet, som ligger precis om hörnet, är en övergång till elbilar eller möjligen extremt snåla dieselbilar som drar kanske 0,25 liter per mil. Kan gott miljösamvete vara att man ser varje nytt inköp som en möjlighet till miljöbesparingar. Besparingar som ges med smarta val, bättre planering, användning av ny teknik och väl valda semesterresor? Individens beslut är avgörande i en fri värld och med summan av våra beslut väljer vi vår gemensamma framtid.

Not 1. Robert and Brenda Vale:Time to eat the dog? The real guide to sustainable living.
Not 2. Ett genomsnitt för 25 EU-stater är 415 gr CO2 per kWh, dvs avsevärt större utsläpp än för svensk och nordisk elproduktion.
Not 3. Försäljning av koldioxidfri el har av experter avfärdats som ren bluff. Håller man sig till leverantörer som enbart säljer vatten och vindkraft är chansen att man får grön el större.
Not 4. En Volkswagen Golf kräver ca 34 000 kWh för sin tillverkning vilket med el producerad i EU25 (Not 2) har gett 14 110 kg koldioxid till atmosfären. Skall man för resten av sitt liv och fordonstyp generera mindre än 14 110 kg koldioxid via bränslet är det ur denna synpunkt rätt att behålla bilen.

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2010 Olof Ulander

Uppdaterad 20101227