Första sidan    
  Bilder  
   

Ljustorps Hembygdsförening

 

Kolning

Kolningen har gamla anor i Ljustorp. Tillgången på skog och kol var förutsättningen för anläggning av Lögdöbruk på 1600-talet och senare på 1700-talet Lagfors bruk för förädling av järn. Kolningen har gett arbetstillfällen men också bidragit till välståndet för Ljustorpsbönderna. Nedanstående bilder har alla tagits i Bredsjön av familjen Östman på 1930 talet.

Virke för kolning har dragits fram och milans botten har lagts, rosten. Den ligger på åsar, bottenvasar. Luften skall få tillträde till alla delar. Stommen för tändtrumman har byggts. Resningen är kanske det viktigaste momentet vid ordningställandet av en mila.

Närmast tändtrumman reses den klenast och mest lättkolade veden.Veden inreses i lod mot centrum som utmärkes med en antenn som syns i mitten på bilden. Antennen fästes vid kungen. Rotändan placeras nedåt. Lutningen måste vara minst 60 grader. Närmast tändtrumman inreses torrt och klent virke, sedan efter hand allt grövre virke för att slutligen i ytterkant inres det klenaste virket. Detta för att säkerställa slutkolningen.
Virket är på plats. Milan är rest och sedan vidtager kullningen. Dvs med ex yxa så jämnar man till toppen och täcker också igen alla håligheter. Pinnar har satts in för att bygga täckjordlagret, stybbningen. Innan stybben läggspå täcker man med ris eller halm så att stybben inte faller igenom.
Stybben skall vara 20 cm tjockt eller mer om jorden är dålig.Milan är klar att tändas på.
Milan har tagit kolning.
"Skorstenen" är öppnad. Det finns en lucka att stänga med. Bilden skulle kunna vara tagen tidigt i processen då man startar tändningen av milan genom att lägga ned glödande trä i hålet. Fram till hålet skall man kunna gå på bräder som fördelar tyngden så att man minskar risken att falla ned i milan och bli ihjälbränd.

När kolningszonen nått brynet skall detta klubbas efter. Klubbningen får inte ske på brynet förrän veden kolat. Man riskerar annars att klubba loss okolad ved och åsamka tjuvdrag. Kolningsförloppet kontrolleras med en järnstav.

Faktauppgifter om kolning har hämtats från boken "Kolarminnen" av Olle Orgård vilken den intresserade rekommenderas.

Efter det att milan släkts och svalnat transporteras kolet bort i stora träbingar som på bilden.
Beroende på kundkretsen så slutförpackas kolet. Här i papperssäckar för att användas till gengasaggregat på bilar. Till höger i bilden kan det krossade kolet skönjas i en hög. Kolet i ovanstående trälådor krossades och maldes i en särskild maskin. Denna maskin finns att beskåda i Lögdö jordbruksmuseum.
Slutprodukten är klar att levereras till kund som i detta fall ser ut att ha varit militären.
Under tiden som milan kolade krävde den ständig översyn - dygnet runt. Kolarna bodde bredvid milan i sådana här enkla kolarkojor.
Bråk om träkol i Frötuna
När skogen var gemensam för bönderna kunde det bli så att en del överutnyttjade skogen. Ett rättsfall från 1747 berättar om 5 bönder i Frötuna som gjorde och sålde för mycket träkol för egen vinning.
Läs här
.

Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2001 Ljustorps Hembygdsförening

Uppdaterad 20130310