Transkribera

Har man inte sett gamla handskrivna texter tidigare så kan det bli en smått skräckblandad upplevelse – det kan tyckas fullständigt obegripligt. Men det är det inte.
Att transkribera gamla handskrivna texter innebär att man läser, tolkar och överför dem till teckensnitt som är lättare att läsa – både för oss och för maskiner (datorer). Det gör att den handskrivna texten, som ibland kan vara mycket svår att läsa, blir tillgänglig och begriplig för många fler.
Konsten eller ’vetenskapen’ att läsa gamla handskrivna texter kallas för Paleografi.

Tips för inlärning

Att lära sig läsa gamla handskrifter kräver mycket övning. Det bästa sättet är att börja med texter som redan är transkriberade genom att jämföra transkriptionen med den handskrivna texten för att se och lära sig hur bokstäver och ord kan se ut. Exempel på sådana ’färdiga’ transkriptioner hittar du här:
1699 VT sid 237b , 1722 VT sid 12b . Fler exempel fylls löpande på här.

Några saker man lär sig med tiden:

· Entydiga stavningsregler saknas. Så kan samma skrivare stava samma ord eller namn olika på olika ställen. Stor och liten bokstav i början på ord används lite ’hur som helst’.

· Olika skrivare har olika stilar. Det gör att man kan lära sig läsa en skrivare men ha problem med en annan.

· Ålderdomliga ord och meningsuppbyggnad används och kan vara svårt för oss att uppfatta till att börja med. Det finns en bra ordlista med ålderdomliga ord i Algot Hellboms två böcker ’Tingsprotokoll för Njurunda’. Dessa böcker finns att köpa för
en billig penning på museet på norra berget i Sundsvall – Rekommenderas!

· Man lär sig ofta genom att känna igen hela ord eller delar av ord som är vanligen återkommande. Till exempel suffixet ’son’ i de vanliga manliga efternamnen eller ’dotter’ i de kvinnliga. ’Länsman’ och ’Nämndeman’ lär man sig också snabbt att känna igen eftersom de är vanligt förekommande.

· Man lyckas ibland att transkribera enstaka svåra ord genom att förstå sammanhanget i texten. Transkribera de enkla orden först och fyll på med de svåra orden allt eftersom sammanhanget klarnar.

· Samma bokstav, till exempel ’s’, kan ha olika utseende beroende på var i ordet och tillsammans med vilken annan bokstav det står. ’r’ och ’a’ kan ofta se mycket lika ut.

Några projektregler

För transkribering av text ifrån Ljustorps dombok (Ljustorp, Hässjö och Tynderö socknar) ska vi i detta projekt sträva efter att arbeta efter samma regler.

Transkribering av namn för indexering.

För att kunna skapa index för personnamn och orter så är en av projektets uppgifter att ’skumma’ sidorna i domboken på jakt efter sådana namn. Man lär sig ganska snabbt att känna igen de vanligaste namnen, till exempel Nils, Anders, Olof m.fl. Man lär sig också ganska snabbt att det är i början av varje mål (som vanligen inleds med S.d. (samma dag)) som man hittar de flesta namnen. I anslutning till de flesta personnamn finns också personens hemvist angiven, till exempel ’Lars Olsson i Tuna’. Det kan även förekomma ’titlar’ eller roller som personen i fråga har, till exempel Nämndeman, Länsman, båtsman, änka, hustru, piga, dräng, landbonde, Arrendator, bokhållare, kärande , svarande m.fl. Det kan vara bra att även notera dessa i indexet. Även en kort beskrivning av målet passar bra i denna kolumn, t.ex. 'Arvstvist', 'Inteckning i hemman för penninglån', 'Testamente', 'Marktvist', 'Tvist om tionde', 'Lönskaläge' etc.. . Projektets förslag till struktur för leverans av transkriberade namn är följande:

Personnamn	Ort /By/Plats	Dombok/sida	Notering
Anders Ersson	Fröttum	1712 VT sid 32b	Båtsman, Kärande
	Berge	1699 HT sid 348b	3 båtar
	Högland	1700 VT sid 35b	Uppbud 15 mål

Transkriberingen ska så långt möjligt ha den stavning som förekommer i texten. I sidhänvisningen ska det finnas exakt ett blanksteg mellan vart och ett av de fyra grupperna i texten. I de fall en Ort /By/Plats finns angiven i dombokstexten utan direkt hänvisning till en person så kan man ange detta enligt exempel på rad 3 i ovanstående tabell. Uppbud (ansökan om lagfart) kan anges enligt exemplet på rad 4. Om samma person eller ort förekommer flera gånger i samma mål så behöver den bara transkriberas för den första förekomsten.

Transkriberingen levereras till Gunnar Berglund (email: bo.gunnar.berglund@gmail.com ) som normaliserar personnamn och hemvist enligt projektets regler. De normaliseringsregler för personnamn som projektet försöker följa finns redovisade av Sveriges Släktforskarförbund http://www.genealogi.se/namnnorm.htm .
Personnamnen redovisas med förnamnet först för de namn där efternamnet börjar på ett fadersnamn (t.ex. Anders Andersson , Anna Andersdotter). För personnamn där efternamnet är ett ’modernt’ släktnamn redovisas släktnamnet före förnamnet (t.ex. Örn, Anders).
Ett separat index för ortnamnen skapas. Ortnamnen för länsman och nämndemän redovisas inte i ortindexet eftersom de som regel inte har direkt anknytning till den ort som behandlas i domboksärenden där länsman respektive nämndemän är inblandade.
Projektets regler för indexering av personnamn och ortnamn överensstämmer med de regler som Algot Hellbom tillämpar i sina böcker om Njurunda Tingslags Domböcker.

Resultatet av indexeringen publiceras sedan på projektets webserver.

Transkribering av dombokstexter.

Transkribering av ett mål i domboken (som vanligen inleds med S.d. (’Samma dag’) ) kan inledas med en sammanfattning (inom hakparenteser) på vanlig svenska av målets innehåll. Sammanfattningen är inte obligatorisk. Därefter ska en notering inom hakparentes göras om transkriberingen endast omfattar en del av sidan. Därefter en obligatorisk notering av vem och när transkriberingen är gjord. Det kan se ut exempelvis på följande sätt:

[Sammanfattning: Måns Olsson i Edsta (Edsta hemmanet no4) önskar få tillökning av ersättning för sin hustrus arvedel i sin svågers Lars Olssons hemman i Tuna. Tingsrätten avvisar Måns Olssons krav eftersom han redan år 1717 undertecknat ett godkännande av värderingen]
[Not: Denna transkription omfattar ännu endast den sista 'Resolutio' på sidan]
[Transkriberat av Gunnar Berglund 20110217]

Transkriberingen ska så långt möjligt ha den stavning som förekommer i dombokstexten och ha samma radbrytningar.

Ord eller bokstäver som man inte lyckats transkribera ersätts med ’?’ inom hakparenteser. Exempel hittar du i följande transkribering 1699 VT sid 237b .
Det kan vara värt att notera att en del domböcker, framför allt de som finns på Riksarkivet (RA) för åren 1737-1845, är så hårt inbundna att en del av texten emot ryggsidan inte är synlig (det är alltså inte fel på fotograferingen). I de flesta fall kan man dock gissa sig till vad där står så att rättsfallen blir begripliga trots att en del text inte är synlig.

Transkriberingen av en sida i domboken kan levereras i ett Word dokument eller en textfil med samma namn som länken till dombokssidan. Exempelvis ’1722 VT sid 12b.doc’ .
Transkriberingar levereras till projektets 'transkriberingsmaster', (email: bo.gunnar.berglund@gmail.com ), som publicerar dem på projektets webserver.