[Transkriberat av Jörgen Blästa 20120228]
så blef afsagt, att samtel. des Creditorer må
till annat Tingh sammankallas och om företrädet
till hans egendom twista.
[Sammanfattning: Följande mål gäller rätten att bebo och bruka
Jon Nilssons i Lagfors omyndiga barns hemman. Daniel Persson i Lagfors
anser sig ha
den rätten men Länsmannen Oluf Rolandsson i Tuna har i en skrift från
1690 givit sitt samtycke till att Per Ersson ska få bruka hemmanet i
15 år.
Daniel Persson vill att denna skrift ogillas men häradsrätten anser
att Daniel Persson till vidare ska respektera en överenskommelse i tinget
av 6 Juni 1698.]
S. d. sökte Daniel Pärsson i Lagfårs att Rätten
till
änteligit slut wille företaga des talan och sak medh
Länsmannen Oluf Rolandsson i Tuna, angående
framledne Jon Nilssons i Lagfårs omyndige barns hem-
mans beboende och brukande, som bem:te Daniel Pärsson
påstodh sigh wara närmare till än Pär Ersson; Men
som
ber:de barns Målsman Erik Johansson i Byn och Stigsiö
sokn befans hafwa utgifwit en Skrift af d. 27 Martj 1690
under hans namn och bomärke, samt ber:de Länsmans
namn deruti han gifwit sitt samtyckie att ber:de Pär Ersson
skall hemmanet i 15 år få bruka, men uti en annan
skrift som Daniel Pärsson framlade af d. 26 Martj nest-
ledne som war i går underskrefwin af honom Erik Jansson och witnet
Oluf Larsson i Böle, ogillar och för olaga skattar ber:de
skrift af d. 27 Martj 690, såsom den uti hans frånwaro skall
wara skrifwen, hwilka bägge skrifter befunnes wara af
en Stijl och af en Man skrefne, så fann Rätten
nödigt att merber:de Erik Johansson sielf kommer
tillstädes och sigh häröf:r widare förklarar, i
medler tijdh
bör Daniel
Pärsson förblifwa wid den föreningh och slut som på
Tinget d. 6 Junj 1698 honom och Länsmannen Oluf
Rolandsson emillan giordes.
S. d. berättade Länsman i Liustorp Oluf Rolands-
son huru såsom Änkian hustru Anna Eliasdotter
i Giälwijk för 8 dagar skall kommit hem till
honom klagandes att Sonehustrun Barbro Jons-
dotter i Gälwijk skall hänne illa slagit upwijsandes
ett blodigt Kläde, och wore bem:te bägge hustrur nu
tillstädes och af Länsman instämde sigh i dätte
måhl
att förklara; Hwarföre tillspordes Änkian huru här
medh [????????] och om hon af sin sonehustru blefwit
slagen? swarade, att då dhe bägge hölle på att
träta
|