Första sidan    
  Byar i Ljustorp  
     

Ljustorps Hembygdsförening

 

Bygemensam historia


1500-talets skattesystem
1540 införde Gustav Vasa en ny metod för beskattning av jordbruksmark. Man skulle skatta efter ett jordetal eller antal mål, för att skapa rättvisa mellan stora och små markägare. Tidigare tillämpades en schablonskatt per bonde. För varje mål jord var skatten 4 penningar/mark. Det geometriska måttet för ett mål, var c:a 813 kvadratmeter åker, som skulle kunna besås med en fjärdedels tunna korn. Skatten betalades in natura, d v s smör, fågel, fisk, hudar, lärft vadmal m m. För att klara av avräkningen mot antalet penningar eller mark, som bonden skulle betala, fastställdes ett penningvärde för t ex 1 kilo smör osv. Fogden eller skattemyndigheterna fastställde dessa värden varje år och kallades "markegångstaxor".
När skattskrivarna skulle anteckna främst bynamn så saknades etablerad stavning. Skattskrivarna som var från Uppsala skrev därför namnen fonetiskt vilket gör det möjligt att jämföra något av det språk som talades på 1500-talet med vårt. Fram till 1950-talet användes samma eller mycket lika uttal av by- och platsnamn som på 1500-talet.
Sedvänja vid arv av jordbruk
Sedvänjor som motverkade hemmansklyvningar var framförallt arvssedvänjan, som krävde att en hemmansägare och hans hustru skulle sätta sig på undantag, när äldste sonen gifte sig, så att denne kunde överta hemmanet. Utlösningen av syskonen skulle ske på ytterst lindriga villkor, så att gården icke blott till namnet utan också i verklighetens skulle vara hans. Motståndet till hemmensklyvningar berodde på statens oro för att minskade jordbruk skulle äventyra förmågan att betala skatten.
"Älvsborgs lösen 1571"
"Älvsborgs lösen 1571" var en extra beskattning, för att kunna lösa tillbaka Älvsborgs fästning med kringliggande mark, som vi förlorade i krig med danskarna. Skåne, Halland och Bohuslän tillhörde Danmark. Det förlorade området var Sveriges enda hamn mot västerhavet, som var livsviktig för vår handel med omvärlden. Den dåtida riksdagen bestämde att alla "bönder, bomän och andre som hemman besitta" skall betala en tiondel i skatt av värdet på deras guld, silver, penningar, koppar, tenn, och boskap". Värdet fastställdes enligt särskild taxa. Ex var en ko värd 10 mark, vilket gav 1 mark i skatt o s v. Vidare bestämdes att prästen i socknen, som var ordförande i taxeringsnämnden tillsammans med 6 betrodda och utvalda män - s k sexmän - skall gå från gård till gård och inventera och skriva upp allt som skulle beskattas. Detta är vår första förmögenhetstaxering!
Inlösen av Älvsborgs fästning för andra gången 1613
Vid freden i Knäred förlorade vi ånyo Älvsborgs fästning med mark till danskarna. Lösensumman var 1 miljon daler, som skulle betalas inom 6 år. Under dessa extra skatter, fick många utstå stora umbäranden och ekonomiska påfrestningar. Med hjälp av lån och arbetsbyten med släktingar hankade man sig fram. Många levde i flera år under hotet att staten sålde deras hemman. Flera bönder skrev in sig som knektar och slapp därmed den extra beskattningen.
Fastighetsnummer
Omkring 1725 infördes numrering av jordbruksfastigheterna. Vid tilldelning av numren användes olika metoder. Ofta numrerades hemmanen i den ordning, som de var uppställda i jordeboken eller efter bosättningarnas placering efter fägatan - från öster till väster - d v s solens gång.
Storskifte av skogsmarken under slutet av 1700-talet.
Fram till detta storskifte var skogsmarken byns gemensamma egendom - d v s en byallmänning. Virke för husets behov avverkades samt ett mindre antal täljda sparrar och bjälkar, som kunde säljas till borgarna i Sundsvall. I "bystämman" behandlades de flesta frågor som hade med byns gemensamma frågor att göra. En helt ny verksamhet kom till Ljustorp - järnbruken i Lögdö under slutet av 1600-talet och Lagfors under mitten av 1700-talet. Den stora efterfrågan på träkol öppnade helt nya möjligheter för skogsägarna att skaffa sig årliga inkomster från skogen. Den värdelösa skogen fick plötsligt ett ekonomiskt värde. Kravet på egna skogsskiften, som man själv kunde bestämma över växte och många skogsägare skrev till myndigheterna om behovet av att varje skogsägare tilldelades sin egen skog. Åker- och ängsmarken hade alltid varit enskild egendom. Även gränserna mellan byarna blev nu intressanta att fastställa vilket även gjordes under detta lantmäteri.
Laga skifte
Laga skifte under mitten av 1800-talet syftade i första hand till att åstadkomma en rationellare indelning av inägomarken. Hemmanklyvningarna hade fört med sig att åkarna nu var så smala att det uppstod problem med grannarna när de skulle bruka åkern. Det gick så långt att man via "bystämman" fattade gemensamma beslut om vilka åkrar som skulle läggas i träda eller sås med korn. Man plöjde, gödslade, sådde och bärgade skörden samtidigt. Ett ex. på det s k "bytvånget". Kartan och kartabeskrivningen innehåller väsentligt fler detaljer och uppgifter, än vad tidigare kartor lämnat. Inte minst vilka byggnader som fanns och var de var placerade.
Kraftstationer
Under 1910-talets senare del började man intressera sig för kraftverk för att lösa belysningsproblemen i bostäder och ladugårdar. Tekniken med vattendrivna turbiner, likströmsgeneratorer hade utvecklats men det var nog bristen på fotogen under första världskriget, som man främst ville komma ifrån. Karbidlamporna utvecklades under 30-talet. Se vidare om kraftstationer

Skolor i Ljustorp
I samband med den tvingande lagstiftningen om en allmän folkskola börjar skolan byggas ut även i Ljustorp men det tar lång tid att utveckla skolan. Läs om utvecklingen av skolan i Ljustorp.

Övrigt
Läs också:
- Noaks ark i Ljustorp,
- Guldrushen på 1930-talet
.

- Fiskhus på berg ?
- Biografer i Ljustorp
- Bykistor
- Betesupptagning i Skåne

- Ovanliga förnamn i Ljustorp
- Bomärken
- Ålfiske i Ljustorp
- SLU i Ljustorp
- Hönor och gränsmarkeringar
- Tiondelängder Ljustorps tingslag 1689,1690,1692
- Markegångstaxa 1796
- Tjänstefolkstaxa
- Laxfiske i Ljustorpsån
- Trolldom i Ljustorp
- Affärer och service i Ljustorp
- Fordon och förutsättningar
- Ljustorpslöparen och dess historia
- Skogens historia
- Andra världskriget i Ljustorp
- Vägskyltar till Ljustorp
- Mats Persson - Löjtnanten i Lövberg - 30-åriga kriget
- Personnotiser.


Mått - vikter - mynt
Lispund = 8½ kg
Lod = 13,16 gram
1 mark = 8 öre = 24 örtugar
1 mark i vikt koppar = 375 gram


Kontakta Ljustorps Hembygdsförening

Tillbaka till första sidan

Copyright © 2013 Ljustorps Hembygdsförening

Uppdaterad 20180721